predikningar

Kära bröder och systrar i Kristus, De som vill fira festen Vår Fru av Berget Karmel vill framför allt betona bönens och tillbedjans betydelse i Kyrkans liv. Kontemplation över Guds ofattbara storhet och skönhet, hjärtats uttömmande av sig själv i Kyrkan som bröllopsmysterium, det är Karmels mest karaktäristiska drag. Lilla Thérèse talar om livet i klostret i Lisieux som ett eremitiskt liv. Det är viktigt att uppfatta dessa ord av henne som Kyrkan kallat lärare i kärlekens vetenskap, knyter varje karmelitisk kallelse till profeten Elias liv och verk i den heliga historien. Hans efterföljare på 1000-talet kallade sig Marias bröder, det vill säga de sökte sig till Herrens moder som personifierar kontemplationen av Inkarnationsmysteriet. Det är Karmels bidrag till Kyrkan också i dag: att genom kontemplationen i ensamhet och tystnad, alltså i en slags total mänsklig nakenhet inför Skaparen och Förlossaren, leva i den Uppståndnes klara ljus.

Kära bröder och systrar, kära ni barn och ni unga, När det goda och glada budskapet nått våra öron och vi trott på budskapet, då vill vi alla på vårt eget sätt dela med oss av vår glädje. Det hjärtat är fullt av, det talar munnen! Den som skrev psalmen vi hörde vittnade om sin stora glädje och lycka: ”Kom och lyssna, alla som fruktar Gud, jag skall berätta vad han gjort för mig. Lovad vare Gud, som inte avvisade min bön, inte vägrade mig sin nåd”.