predikningar

Kortpredikan 2 november 2021, Alla Själars Dag

Kyrkan ber för de döda, för dem som inte längre själva kan på­verka sitt öde. Bönen för de döda är en barmhärtighetsgär­ning. Vi ber i tro. I tro på honom som visade sig starkare än dö­den. Påskljuset lyser den­na dag i Kyrkans kor. Ett av de första vittnesbörden om denna påsktro är Job, den hårt drabbade, den rättfärdige som fick lida. Mitt i den långa raden av plågsamma kapitel lyser ett ord fram, som exe­geterna har svårt att för­klara. Det lyser nästan som en blixt: ”Jag vet att min befri­a­re lever”.

Kortpredikan 1 november 2021, Alla Helgons Dag

De är de bästa gudsbevisen. Helgonen alltså. Genom sina liv be­svarar de frågor som annars tycks sakna svar. Är vår tro kanske bara en vac­ker dröm? Det är lätt att tänka så i höstmörkret när allt ser dystert ut. Helgonen bevisar motsatsen. De drömde inte. De var verkli­ga. Har gudomligt och mänskligt verkligen förenats i Kristus? Trons ord är stora och vackra, men är de sanna? Helgonen visar det, och de var av kött och blod.

Predikan 31 söndagen under året 2021

Det viktigaste budet. I dagens evangelium hör vi frågan om ”det viktigaste budet”. Det är samma dag som FN:s internationella klimatmö­te inleds i Glasgow. Många skulle säga att klimatfrågan idag är den viktigaste frågan och att det viktigaste budet därför måste vara vårt ansvar för klimatet. – Hur skulle Jesus ha svarat idag om han fått den fråga han fick då? Det finns tunga skäl att tro att hans svar är detsamma, också idag.

Predikan 31 söndagen under året 2021

All kärlek är inte bra kärlek. Kära bröder och systrar i Kristus, Herren säger i dagens evangelium att vi ska älska Gud med hela vår person, dvs. det ska inte finnas någonting i vårt liv som inte är inriktat på kärleken till Gud. Det betyder att allt annat måste komma inte bara på andra plats, utan att alla världsliga bestyr, nöjen och glädjeämnen inte ens får jämföras med kärleken till Gud.

Predikan 31 söndagen under året 2021

Jesus lär oss hur bud och regler visar den sanna kärleken. Kära systrar och bröder i Kristus, ”Kärlek”, ”att älska” – vad är egentligen det? Det grekiska ord som används i Nya Testamentets originaltexter för den kärlek Jesus nyss talade om i evangeliet, är substantivet ”agape” och verbet ”agapáo”. Det betyder att vilja någons bästa för hans eller hennes egen skull. Med Jesus själv ser vi att när denna vilja blir gudomligt inspirerad betyder den att ge av sig själv helt för den andras bästa, utan att räkna på vare sig kostnader eller vinster.

Kortpredikan 29 oktober 2021

Paulus inleder ett nytt avsnitt i sitt väldiga Romarbrev. Det hand­lar om judarna. Nu kallar han dem israeliterna. Man mär­ker det intensiva i hans anslag. ”Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger in­te.” Han tar Anden till vittne för sitt samvete. Allt Paulus hade fått del av som jude hade gått i upp­fyllelse i Kris­tus: ”härligheten, för­bunden, lagen, gudstjänsten och löftena”. Som människa kommer Kristus själv från judarna; han som sam­ti­digt ”är över allting, Gud, välsignad i evig­het”.

Kortpredikan 28 oktober 2021, Simon och Judas, apostlar

”Genom apostlarna har vi lärt känna dig”, bad vi i kollektbönen. Apostlarna, och bara de, har förmedlat tillförlitlig kunskap om Her­­­ren. Utan den kunskapen navigerar människan i blindo. Jesus säger om den full­makt han gett dem: ”Den som hör er, han hör mig”. Men arvet från apostlarna är inte bara tillför­litliga vitt­nesbörd och sund lära, inte bara en ”lärosuccession”. Paulus talar om en ”bygg­­­­nad” som har apostlarna och profeterna som grund.