Att vigas till jungfru Marias rena hjärta. I fredags kväll, den 25 mars, Herrens och Jungfru Marias bebådelse, kunde många delta i något ovanligt, kanske kyrkohistoriskt. Vår påve Franciskus vigde Rysslands och Ukrainas folk till jungfru Marias rena och obefläckade hjärta. Men han vigde också alla som deltog, kyrkan och hela mänskligheten. Tillsammans med påven i Rom bad också alla katolska biskopar världen runt samma bön.
Jesus varning för två diken. Kära systrar och bröder i Kristus, I dagens evangelium hörde vi Jesus mest kända och mest omtyckta liknelse. Uttrycket ”kärt barn har många namn” gäller för denna liknelse eftersom den ger flera olika beskrivningar av Gud och av oss. Liknelsens mest kända namn är ”liknelsen om den förlorade sonen” eftersom den först handlar om Israels folk, till vilket Gud har en relation som en far till en son. Gud utväljer det, räddar det, för det till ett utlovat land som vi hörde i dagens första läsning ur Josuas bok, formar det, ”uppfostrar” det andligt och särskiljer det för att vara ett ljus för alla jordens folk, vittne för sanningen.
Idag, den fjärde söndagen i fastan, förkunnar Kyrkan glädjens underbara budskap. Denna söndag har till och med ett latinskt namn: Laetare! – Var glad! – liksom namnet Laetitia som betyder Glädje. I dag är det Glädjesöndagen! Rosensöndagen! I Kyrkan läses idag Jesu berömda liknelse om den barmhärtige fadern. Berättelsen avslutas med...
Kära bröder och systrar, Varje äktenskap kan genomleva någon slags grundläggande kris som en tid kan hota dess inre enhet. Vad det beror på är inte lätt att förklara. Det två människor, en man och en kvinna, samtyckt till i frihet och med förståelse för äktenskapets syfte och mening är en sakramental förening som mannen och kvinnan inte får bryta. Ändå gör många det.
Vi har hört en av våra mest älskade liknelser. Hur fattig vore inte vår kultur utan liknelsen om den förlorade sonen! Lyssnaren förstår intuitivt att det handlar om varje människa. Vägen bort och vägen hem. - Här finns dock också en risk. Lyssnaren tror sig redan veta vad det handlar om. Men liknelsens budskap är ständigt nytt, ty det är Guds levande ord. Den som hör med öppet sinne skall med Paulus kunna säga: ”något nytt har kommit”. Låt oss därför be att Guds Ande bereder väg i oss för ”ett vidgat hjärta”.
Kära bröder och systrar, Församlingen av kristna är redan den en läkande och helande gemenskap, och den måste därför hela tiden upptäcka sitt eget uppdrag. Den är kallad att ta emot andra människor i Jesu namn! Den är också, liksom Herren själv, en sökande herde. Var finns Guds barn ute i världen, särskilt de som inte ens vet att de är Guds barn? Låt oss söka upp dem! Låt oss glädja oss över att återfinna dem! De var borta, men aldrig förlorade!