Kära bröder och systrar, Varje äktenskap kan genomleva någon slags grundläggande kris som en tid kan hota dess inre enhet. Vad det beror på är inte lätt att förklara. Det två människor, en man och en kvinna, samtyckt till i frihet och med förståelse för äktenskapets syfte och mening är en sakramental förening som mannen och kvinnan inte får bryta. Ändå gör många det.
Vi har hört en av våra mest älskade liknelser. Hur fattig vore inte vår kultur utan liknelsen om den förlorade sonen! Lyssnaren förstår intuitivt att det handlar om varje människa. Vägen bort och vägen hem. - Här finns dock också en risk. Lyssnaren tror sig redan veta vad det handlar om. Men liknelsens budskap är ständigt nytt, ty det är Guds levande ord. Den som hör med öppet sinne skall med Paulus kunna säga: ”något nytt har kommit”. Låt oss därför be att Guds Ande bereder väg i oss för ”ett vidgat hjärta”.
Kära bröder och systrar, Församlingen av kristna är redan den en läkande och helande gemenskap, och den måste därför hela tiden upptäcka sitt eget uppdrag. Den är kallad att ta emot andra människor i Jesu namn! Den är också, liksom Herren själv, en sökande herde. Var finns Guds barn ute i världen, särskilt de som inte ens vet att de är Guds barn? Låt oss söka upp dem! Låt oss glädja oss över att återfinna dem! De var borta, men aldrig förlorade!