Predikningar

Kortpredikan 31 mars 2022

Folket har ”tagit sig till vad fördärvligt är”. När Mose dröjer uppe på ber­get blir de otåliga och gjuter sig en kalv, som de tillber och kallar sin gud. Det kan tyckas barnsligt och dåraktigt, men är en bild för människans böjelse att lita på och avguda det synliga och det hon kan åstadkomma med egen för­måga och intelli­gens.

Kortpredikan 30 mars 2022

Jesus har botat den lame mannen i Betesda. När han anklagas för att det skett på en sabbat går han ett steg vidare. Han säger att det är Fadern som verkar genom honom. Jesus jämställer sig med Gud. Detta blir en ännu större anstöt. De hade förstått Jesu anspråk rätt. Tragiken är enorm. Just i det anstötliga lig­ger det hisnande och livgivande. ”Liksom Fa­dern upp­väc­ker de dö­da och ger dem liv, så ger också Sonen liv”.

Kortpredikan 29 mars 2022

Vill du bli frisk? En märklig fråga till en människa som varit sjuk i 38 år. Representerar han helt enkelt männi­skan, som är ”sjuk”, skadad av det tron kallar synden? Jesus ”såg honom”. Han tilltalar honom och gör sig därmed känd för ho­nom som människans Läkare. Okunnig­het om Jesus Kristus och vem han är, är den första ”sjuk­­domen”. Den andra sjukdomen antyds i Jesu fråga: "Vill du bli frisk?" Är det inte själv­klart att männi­skan vill bli frisk?

Predikan 4 söndagen i fastan 2022

Att vigas till jungfru Marias rena hjärta. I fredags kväll, den 25 mars, Herrens och Jungfru Marias bebådelse, kunde många delta i nå­got ovan­ligt, kan­ske kyrkohis­toriskt. Vår påve Franciskus vigde Rysslands och Ukrai­nas folk till jung­fru Marias rena och obefläckade hjär­ta. Men han vigde ock­så alla som deltog, kyr­kan och hela mänskligheten. Tillsammans med påven i Rom bad ock­så alla ka­tolska biskopar världen runt samma bön.

Predikan 4 söndagen i fastan 2022

Jesus varning för två diken. Kära systrar och bröder i Kristus, I dagens evangelium hörde vi Jesus mest kända och mest omtyckta liknelse. Uttrycket ”kärt barn har många namn” gäller för denna liknelse eftersom den ger flera olika beskrivningar av Gud och av oss. Liknelsens mest kända namn är ”liknelsen om den förlorade sonen” eftersom den först handlar om Israels folk, till vilket Gud har en relation som en far till en son. Gud utväljer det, räddar det, för det till ett utlovat land som vi hörde i dagens första läsning ur Josuas bok, formar det, ”uppfostrar” det andligt och särskiljer det för att vara ett ljus för alla jordens folk, vittne för sanningen.

Kortpredikan 26 mars 2022

Den ödmjuke tullindrivaren möter vi i Benedictus regel, på öd­mjuk­­he­tens tolfte steg. Det är den broder som ständigt ber med tull­indri­varens ord: ”Her­re, jag är inte värdig, jag syndare, att lyfta mina ögon mot him­len”. Med honom har det hänt något. Hans böjda huvud är inte en ”from” gest. Allt är äkta. Det märks på att ”det goda blivit en vana och dyg­den en lust”. Vad har hänt med honom?

Kortpredikan 24 mars 2022

”Hör min röst, så vill jag vara er Gud, och ni skall va­­ra mitt folk.” Mitt i fastetiden, mitt i kakafonin av yttre och inre röster, hör vi pro­­­fe­ten Jeremia förmedla Herrens ord. Men Herren tvingas konstatera: ”De ville inte höra eller bö­ja sitt öra till mig, utan vandrade ef­­ter sina egna rådslag”.

Kortpredikan 23 mars 2022

”Vilket annat stort folk finns, vars gudar är det så nära som Her­ren, vår Gud, är oss, så ofta vi åkallar honom?” Vi vet det i teorin, men behöver hjälp för att förstå det i hjärtat. Därför ges maningen: ”Akta dig väl, så att du inte glömmer vad dina ögon såg och inte låter det vika från ditt hjärta.”

Predikan på Pastoralcentrum 23 mars 2022

Kära medbröder och medsystrar, Både Mose och Jesus framstår i dagens läsningar som autentiska uttolkare av den inre sammanhållande kraften i Guds folks gemenskap. Mose lär ut ”stadgar och föreskrifter” som Gud befallt honom att framlägga för folket. Han kan dock inte peka framåt till Jesus på det sättet Jesus pekar tillbaka till Mose.