”Gud vill att alla människor skall räddas.” Den gudomliga viljan är klar och entydig. Vad är det då som fattas? Det mänskliga svaret. Vi hör svaret i officerens bön: ”Säg bara ett ord och låt pojken bli frisk.”
Kära bröder och systrar, Aposteln Petrus’ fråga till Jesus handlar inte bara om förmågan att förlåta utan också om det orätta i en broders gärningar. Vad för slags orätt Petrus menar får vi inte veta men det måste handla om något allvarligare än dåligt humör, fräckhet eller något som bara irriterar. En orätt handling måste vara något som objektivt sett är fel och som alla skulle tycka vara fel. Ändå är Jesu svar tydligt. ”Jag säger dig, förlåt, inte sju gånger utan sjuttiosju gånger”.
Oförsonlighetens gift och försoningens medicin. Hur är det möjligt? det Jesus berättar i liknelsen om den obarmhärtige medtjänaren. Hur är det möjligt att den som själv fått en stor skuld efterskänkt, inte vill efterskänka en struntsumma åt sin medbroder? I stället griper han honom om strupen och låter sätta honom i fängelse. Hur är det möjligt att en människa så totalt kan låsa sig i oförsonlighet och iskall rättvisa?
Paulus ser sig som den störste bland syndare. Men hans herre visade allt sitt tålamod på honom. Det är denna nåd som bär frukt i hans liv. Genom sin lydnad låter han nåden fullbordas. Därmed bygger han sitt hus på klippan. Hans hus rubbas inte, trots stormar och vattenmassor.
Dagen efter Korsets upphöjelse firar kyrkan Jungfru Marias smärtor. Hon stod vid korset. Hon skulle, som många andra mödrar, varit beredd att ge sitt liv för sitt barn. Men hon kan inte ”göra” något. Dock går hon inte undan. Hon ”stod vid Jesu kors”. Hon låter svärdet gå genom sin själ, som Symeon hade förutsagt.
Chrysostomos var inte bara vältalare, därav tillnamnet ”gyllenmun”, han var också modig. Han fruktade inte motstånd, förlust av ägodelar eller döden. Han föraktade världens fasor och nöjen. Makternas raseri var för honom svagare än spindelväv. Paulus formulerar det teologiskt: ”Ni har ju dött, och ni lever ett osynligt liv tillsammans med Kristus hos Gud”.
”Det gick ut kraft från honom.” Paulus förklarar hur det är möjligt. Han gör det i en enda mening: ”I honom har hela den gudomliga fullheten förkroppsligats och tagit sin boning.” Johannes: ”Ordet blev kött och tog sin boning ibland oss”. Psaltaren: ”En gång har Gud talat”. Hela Guds fullhet i ett enda ord, i en enda människa.
”Kristus finns hos er, hoppet om härligheten.” Kristus botar mannen med en förtvinad högerhand. Kristus är Guds ”högra hand”, som helar människan. Mannens högra hand representerar människan i hennes svaghet resp. kraft.
Kära medkristna, Man kan inte jämföra vår tid med äldre tider och tro att det var lättare då att leva det kristna livet. Det finns alltid de utmaningar som fick S:t Paulus att utropa, ”anpassa er inte till denna världen”. Men några jämförelser kan vara på sin plats: före radio, teve, mobil och internet, hade Kyrkan nästan all kommunikation. Klockringningarna, predikstolarna, böckerna.
Den hälsosamma förmaningen. Konsten att förmana och tillrättavisa syndare är inte vår tids bästa gren. Många värjer sig och vill inte ens höra om saken. Man menar att det bara väcker motstånd och att förmaningen brister i respekt för den individuella friheten. Men ingen mänsklig gemenskap klarar sig utan förmaningens konst. Den goda förmaningen har sin källa i kärleken och kärleken vållar inte nästan något ont, även om det kan kännas så när förmaningen ges.