Den första sortens lögn är en dödlig lögn som man måste undvika och undfly så fort den visar sig. När man undervisar i och om religionen får man aldrig, under några omständigheter, för någon uttala en lögn som leder vilse.

Den andra sortens lögn är en som orättvist kommer någon till skada. Det är en lögn som inte är någon till hjälp men är till skada för någon.

Den tredje sortens lögn gagnar någon men skadar en annan även om skadan inte fläckar personen fysiskt.  

Den fjärde sortens lögn är den som uttalas bara för nöjet att ljuga och bedra, det vill säga en äkta lögn.

Den femte sortens lögn kommer av en önskan att vara andra till lags i vardagliga, normala samtal.

En sjätte sorts lögn, efter de nu nämnda, skadar inte någon men är till nytta för en annan som när någon säger, som svar på en fråga, att han inte vet var en persons pengar finns som kommer att tas från honom.

Den sjunde sortens lögn är den som inte skadar någon men är till fördel för någon med undantag för det fall när en domare frågar, som alltså kan hända när någon ljuger för att han inte vill svika någon som eftersöks för dödsstraff, det vill säga inte enbart en rättfärdig och oskyldig person, utan till och med en brottsling, eftersom det hör till den kristna principen att aldrig utesluta möjligheten till någons omvändelse och att aldrig hindra någons tillfälle till ånger.

Jag har nu talat något så när utförligt om dessa två sista kategorier av lögner, som säkerligen kommer att leda till en hel del diskussion, och jag har lagt fram min uppfattning, nämligen den, att vi kan bli starka, trogna och sanningsenliga män och kvinnor om vi godtar att på hederligt och modigt sätt bära lidandena, när vi undviker lögnen.

Den åttonde sortens lögn är den lögn som inte är någon till skada men till fördel i den omfattning att den beskyddar någon att bli fysiskt nedfläckad, åtminstone genom sådan kränkning så som tidigare nämnts.

Ta till exempel detta att judarna ansåg det vara en skymf att äta med otvättade händer. Om nu någon anser det vara ärekränkande, får inte en lögn begås för att undvika det.

Vi står emellertid inför ett nytt problem om en lögn är sådan att den innebär skada för någon även om den beskyddar en annan person från sådan kränkning som alla avskyr och ser med förfäran på. Får en sådan lögn uttalas om den skada den medför inte är av samma skymfande och kränkande art som vi kommit att tala om?

Den frågan handlar inte om lögnen som sådan; det handlar snarare om att vilken person som helst kan utsättas för skada, inte nödvändigtvis genom en lögn, för att en kränkning mot en annan person kan undvikas. Jag är definitivt böjd att inte tillåta det. Även om de mest triviala skavanker eller bristfälligheter skulle påpekas, en sådan som jag nämnt tidigare i fallet med ett förlorat mått korn, stör det mig mycket i det här problemet huruvida vi bör handla skadligt mot någon om en annan, genom detta felaktiga beteende, kan försvaras eller beskyddas mot kränkning eller nedfläckande. Men, som sagt, det är ett annat problem.

Översättning till svenska från engelska (Appendix, Sissela Bok, Lying, Vintage Books, 1989, sid 250), december 2022, Göran Fäldt.

Läs också: Den helige Augustinus: Mot lögnen