Kyrkan i Sverige

Varje år manar kyrkan oss enligt gammal tradition till bön, fasta och bot som förberedelse för påskhögtiden. Jesus själv fastade 40 dagar i öknen, och vi är kallade att förena oss med honom. Fastan vill hjälpa oss att bli mindre beroende av det materiella. Medan kroppen fastar får själen näring. Fastan uttrycker också vår solidaritet med hungrande människor i världen. Det finns många sätt att markera fastetiden. Man kan exempelvis avstå från sötsaker, tobak, alkohol, kaffe, biobesök och annan underhållning eller alltför mycket tv-tittande, dataspelande och internetsurfande.

Vi får inte rubbas i vår tro på Kristus och hans kyrka, när vi konfronteras med det fruktansvärda faktum att vigda ämbetsbärare gjort sig skyldiga till övergrepp på minderåriga och att man försökt dölja detta. ”Stå därför fasta och orubbliga, mina kära bröder”, skriver aposteln Paulus (1 Kor 15:58). Mer än någonsin måste vi stå fasta i vår tro på att Jesus Kristus vill rena och helga sin kyrka i denna prövningens tid. Vår helige fader påven Franciskus uppmanar alla troende till bön och bot i denna svåra tid. Fastetiden får därför i år en ännu tydligare botkaraktär. Hela kyrkan måste klä sig i säck och aska och gå ångerns och botens väg.

Att gå på läger har alltid sin charm, då man får se stora delar av vårt avlånga land med sin vackra mångfaldiga natur där klimatet ändras markant bara med några timmars bilfärd. Från ett varmt och soligt norra Skåne rullade bilen jag körde in i de djupa och kyliga skogarna i Småland där snön fortfarande fanns kring vägkanterna. Det var verkligen inte så varmt och behagligt som ”himma” i Skåne.

Den Neokatekumenala vandringen kom till Sankt Franciskus församling i Jönköping hösten 2003 tack vare dåvarande kyrkoherdes, pater Peter Zacharewiczs inbjudan. Gruppens sammansättningar skiftades under årens lopp men kärnan kunde växa och fördjupa sig i den kristna tron. En stor händelse för denna historia skedde fredagen den 18 mars 2016 i Rom.

Från 7 till 11 januari 2019 deltog över 20 präster - både stifts- och ordenspräster - tillsammans med biskopen av Stockholms katolska stift, kardinal Anders Arborelius OCD, på den årliga prästreträtten i Heliga Hjärtas kloster vid Omberg.

Kära bröder och systrar! Det nya året har redan börjat och jag vill önska er alla ett välsignat och gott nytt år i Guds nåd och glädje. Som vanligt började året för mig i Malmö, där vi sedan snart 20 år fått fira Guds Moders högtid i den medeltida Sankt Petri kyrka mitt i staden. Tillsammans med den helige fadern och hela kyrkan får vi då be om fred på vår jord.

Biskop Anders Arborelius föddes den 24 september 1949 av svenska föräldrar i Schweiz. Han växte upp i Lund i Skåne och tog studenten där med fortsatta studier i moderna språk på universitetet och fullföljd magisterexamen.

Kära systrar, kära bröder i Stockholms katolska stift! Tredje söndagen i advent är glädjens söndag. ”Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er” (Fil 4:4). Vi får öppna vårt hjärta och lära oss att ta emot Guds glädje som han ger oss del av genom sin Son och hans evangelium. Tredje advent är också Livets söndag. Vi får glädja oss över att vi får ta emot livets gåva. Det är ingen självklarhet i vår sårade värld att vi har fått denna livets gåva. Så många människor förnekas rätten till liv genom krig, förföljelse, abort, dödsstraff etc. Vördnaden för livet och människans okränkbara värdighet som Guds avbild är ingen självklarhet.

De senaste dagarna har det uppmärksammats att den katolska kyrkans välgörenhetsorganisation Caritas Sverige är medlem i Svenska Missionsrådet, som har uttalat sig positivt om abort. Kardinal Arborelius har uttalat sig för att klargöra kyrkans ställningstagande. På hemsidan för Stockholms katolska stift har man publicerat kardinal Anders Arborelius klargörande ”Angående Svenska Missionsrådet”: ”Det har väckt stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands att Svenska Missionsrådet har uttalat sig för att man är positiv till abort trots att flera av de organisationer som tillhör SMR är emot abort. Från katolsk sida har vi kontakt med andra med samma uppfattning som vi och har bett om ett möte med ledningen för SMR för att ta upp denna fråga.