Bloggar

In memoriam – fader Lars Cavallin

Den katolske prästen och författaren till många böcker Lars Cavallin föddes på Marie Upptagelses högtid 1940 och lämnade det jordiska livet på Högtiden Jesu Heliga Kropp och Blod 18 juni 2017. I går på Jesu Heliga Hjärtas fest mindes vi honom särskilt som en person med ett nytt hjärta genom organdonation. Men hans hjärta var redan nytt, format av tron på den Uppståndne Herren Jesus Kristus.

Söndagsbetraktelse 21 juni 2020

Det som först verkar oklart och främmande blir allt ljusare genom nåden som tiden ger och i tron som växer. Jesu ord, Guds ord, börjar som i ett mörker, som en viskning, som något som ännu inte ger ljus men verkar istället dunkelt, och stämmer inte helt in med ens liv. Jesus ger oss Sakramenten, Han ger oss sin kärlek, vi erfar ordet vid olika svängar och situationer i livet, ordet som Jesus viskat i våra öron går så sakteliga ner och in i hjärtat, det borrar sig in i själen där Hans ord finner sin plats för att sedan bära frukt och nå tillbaka till Gud tiofalt och  hundrafalt.

Varför ska vi känna till den holländska katekesen från 1966?

I min blogg ”Non committere – jag förbinder mig inte” ville jag inleda med en blick i den kyrkliga backspegeln: ”De katolska media och stiftsorganen, både utomlands och i Sverige, lärde sig snart att lämna de moraliska frågorna öppna för individuell bedömning genom samvetet. För moralundervisningens del hamnade de katolska stiften i ett slags limbo, ett område för oklarhet och försiktighet att uttala sig auktoritativt”. Var jag själv möjligen berörd av detta ”paradigmskifte” som ung katolik i Kyrkan?

Söndagsbetraktelse 7 juni 2020

Firande av den Heliga Treenighetens Högtid går tillbaka till fyrahundra talet då en man vid namn Arius spred irrläran att Jesus var en skapad människa och därför inte Gudomlig, på så sätt var det uteslutet att Gud var tre Personer. Kyrkofadern Athanasius förkunnande att Gud är tre Personer och att Jesus är sann Gud. Detta blev sedan fastställt i den Nicenska trosbekännelsen.

Söndagsbetraktelse 31 maj 2020

Apostlarna sitter rädda bakom reglade dörrar. En kylig och misstänksam värld ligger utanför. Jesus är borta. Allt det som så nyligen har hänt är överväldigande och förvirrande. Plötsligt står Jesus framför dem! Han har kommit in genom stängda dörrar, stängda hjärtan och vacklande tro. Människosonen i fotsid klädnad och med ett bälte av guld runt bröstet! Han som är den förste och siste och den som lever, står plötsligt framför dessa fiskare för att ge dem nycklarna till döden och till dödsriket!

Kan en emotionell ”peak” tysta samvetets röst? Är det en annan och farligare pandemi?

Människan är beroende av ett upplyst samvete för att fatta sina beslut och handla. Frågan i vår tid är emellertid hur man förstår samvetet. Historiskt sett har samvetet på något sätt alltid varit till hjälp att välja göra det goda, men det har också alltid förträngts och lett till att välja det onda. Det är en allmänmänsklig erfarenhet. I vår tid förefaller emellertid något nytt inträffat. Samvetet talar för känslan och inte för förnuftet. Kan det stämma? Vilken roll har känslorna?

Söndagsbetraktelse 24 maj 2020

Jesu prästliga bön, där Han talar till Fadern, offrar Honom sitt lidande och död, och visar oss vad Hans Mission huvudsakligen handlar om. Jesus lär oss också hur vår bön ska se ut, alltså, något av vad som utgör själva grunden för all bön: Guds förhärligande och själars frälsning. Jesus ber om sin mänskliga naturs förhärligande, Han ber att Fadern ska ta emot Han offer, att Han ska förhärliga det, göra det fruktbart.

Söndagsbetraktelse 17 maj 2020

Påminn oss Herre, om Ditt ord, påminn oss om Din vilja för oss, påminn oss om allt Du gjort för oss, påminn oss om dina bud; att de är källor av liv! Påminn oss om att vi fått liv från dig för att lära känna Dig, älska Dig och tjäna Dig i det här enda liv vi har…. Påminn oss om sanningen, om Sanningens Ande som du ger utan gräns till de som vill andas Ditt ord.