Bloggar

Varför ambitionen att vara ”världsbäst” i hbtq?

I den tid som råder är det klokt att vakta på sin tunga: ”Den som vaktar sin tunga räddar livet, den lösmynte råkar i fördärvet”, säger Ordspråksboken (13:3). Det gäller inte minst vad vi tänker och säger i hbtq sammanhangen. Varför ska vi vara just ”världsbäst” i hbtqfrågorna och ligga ”i framkanten” för en ny inkluderande jämlikhetspolitik, kan man fråga sig, när regeringen utsett en yngre, lesbisk civilingenjör till jämställdhetsminister från nyåret 2019?

Varför räknar inte välfärdssamhället med familjernas uppgift att fostra och leda sina barn om sexualitetens betydelse?

Kyrkan lär sina troende att de som föräldrar, med Kyrkans hjälp som moder och lärare, har det fulla ansvaret för sina barns moraliska uppfostran. Det betyder att katolska föräldrar inte kan överlåta sitt ansvar för barnens uppfostran till andra. De har också frivilligt åtagit sig detta ansvar som ett uppdrag vid barnens dop, och barnens gudföräldrar har också fått frågan om de är beredda att hjälpa föräldrarna i deras stora ansvar att fostra barnen enligt Kristi lära och vilja.

Söndagsbetraktelse 28 juli 2019

Jesus, Du; sann Gud och sann människa, stannar på ett ställe för att be. Du blev människa för att be för oss. Du är bön. Bönen pågår ständigt i din kropp där Dina heliga sår talar mer än ord inför Fadern som kontemplerar sin perfekta avbild i Dig.Ditt lidande, Din korsfästelse var en bön. När Du åt och drack var det Din bön. Allt Du gjorde var för förhärligandet av Din Fader och själars frälsning.

Blind idealism – döden som lösning för en mors oönskade kris

I Abby Johnsons vittnesbörd om sin historia i familjeplaneringskliniken Planned Parenthood i Texas, USA, kommer läsaren i kontakt med de intimaste relationerna och besluten kring familjeplanering och preventivmedelsanvändningen. I boken ”Unplanned” (skriven av författaren och journalisten Cindy Lambert, andra utökad upplagan, 2014) kommer hela den moraliska komplexiteten kring eventuella abortbeslut fram som aldrig syns i svensk debatt eller i böcker på svenska. I Sverige råder ett slags konsensustänkande att aborterna inte gärna diskuteras.

Söndagsbetraktelse 21 juli 2019

Den kontemplativa aspekten är inte enbart att sitta vid Herrens fötter, t.ex. att be i ett kapell. Det är först en inre attityd av att ”vara med Herren” genom att låta oss danas efter Hans hjärta och enligt Hans vilja - låta Honom ge oss eller ta ifrån oss det Han vill. Alltså, vägen till Guds Hjärta är inte först och främst meditation, inte heller att ”göra en massa saker för Honom”.

Tradition... eller förändring?

Det känns ledsamt att, till nyligen, inte ha fått veta något om den Antika liturgin, att en sån vacker och rik tradition har ryckts undan ens medvetande. Varför skulle de efterkommande generationer inte få ta till sig den del av Kyrkans oerhört vackra och inspirerande skatt som katoliker tillgodosett sig med i mer än tusen år? Tänkte man att de som kommer efter inte ska sakna något?

Progressiv eller konservativ i moralfrågorna?

Om man vill vara progressiv … för att inte hamna bland de konservativa …. i viktiga moraliska frågor som födelsekontroll, provrörsbefruktning, medicinsk eller kirurgisk abort, läkarassisterat självmord, eller medicinsk könskorrigering, eller i framtiden, kloning och konstgjord livmoder kan man försöka sig på två vägar för att övertyga andra. Båda är dömda att misslyckas.

Söndagsbetraktelse 14 juli 2019

Gå du och gör som han! Vem månne denna samarier vara? Jesus själv. Han var ansedd att vara en utkastad, en lögnare och hädare. Han sades vara en syndare som åt och drack och levde bland prostituerade och skattemasar. Han ansågs vara från sina sinnen; han höll inte Sabbaten och kunde därför inte heller vara sänd av Gud. De hävdade att han var besatt och, faktiskt - att Jesus var samarier!

Vem var Fru Kristina Gyllenstierna?

Det var en svensk kvinna av gammal, svensk familj som kom att spela en avgörande roll i Stockholm då hon försvarade staden och kungliga slottet Tre Kronor mot danska trupper utsända av kung Kristian II. Det var just i slutet av Kalmarunionens tid då de tre nordiska kungarikena var förenade under en gemensam kung.