årgång A

Kortpredikan 31 december 2022

”Detta är den sista tiden.” Johannes skriver det i sitt brev. Att vi hör det på årets sista dag betyder inte att det syftar på de timmar som är kvar av år 2022. Inte heller på någon särskilt dramatisk tid i människans historia som väckt frågor om just den tiden skulle vara den sista. Den ”sis­­­ta tiden” kan bara inträffa en gång. Den måste vara ”unik”. En ”tid” som bara inträffar en enda gång i människans histo­ria.

Predikan 30 december 2022, den Heliga Familjen

Kära kristna i familjerna! Det finns en viss likhet mellan Paulus’ syn på familjelivet och hur vår tids familjeterapeuter arbetar. Även om psykologerna har tagit över mycket av den själavårdande insatsen i familjerna och i samhället så är det inte mycket som skiljer i sak: ”Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod” (Kol 3:12), säger aposteln och vilken modern familjepsykolog skulle invända mot dessa råd.

Kortpredikan 29 december 2022

”Mörkret viker och det sanna ljuset lyser redan.” Så känns det förvisso inte alltid, men Johannes vittnar om att det gamla kärleksbudet har förvandlats och blivit ett ”nytt bud”. Det har fått ny kraft. Evangelisten Lukas vet att den kraften är den helige Ande, som le­der Symeon till templet och öppnar hans ögon, så att han kan sä­ga: ”Mina ögon har skå­dat frälsningen.”

Kortpredikan 28 december 2022, De Oskyldiga barnen i Betlehem

De oskyldiga barnen i Betlehem firas som martyrer, trots att de inte själva kunde be­känna tron. Tradi­tio­­nen är mycket gammal och utbredd i hela kyrkan. Kyrkan tror som hon ber. Ledd av Anden har hon firat dem som martyrer för Kristi skull. In­tuitivt eller i efterhand har hon förstått. Kris­ti offer sonar ”inte bara våra synder utan hela värl­­­dens”. Kristi offer, korsets vidun­derliga kraft, har förtrampat ondskans väl­de, också ”retroaktivt”.

Kortpredikan 27 december 2022, S. Johannes, apostel och evangelist

”Han såg och trodde.” Den fjärde evangelisten berättar diskret om sin egen väg till tro. Det han såg, den tomma graven och de hoprullade bindlarna, blev tec­ken på att hans Herre hade uppstått. I den tron kan han sedan i sitt evangelium vittna om alla de ”tecken” han tidigare ha­de sett och hört. I en julprefation sjunger kyrkan: ”Ordet vart kött och tog sin bo­ning bland oss för att det nya ljuset, som strålar av din här­lighet, skulle skina klart för vår an­des öga”.

Predikan 26 december 2022, den helige Stefanos dag

Det förtätade Ordets seger, också över vrede och bitterhet. I går föddes Kristus till jorden, för att Stefanos idag skulle födas till himlen. Det ”förtätade Ord” vi talade om i går, har tagit sin boning i diakonen Stefanos, den förste martyren. Kyr­kans liturgi har förstått det och därför firades tidigt Ste­fanos mar­tyrium som en fort­sätt­ning av det vi firade i går.