Enorma löften. Redan nu, två veckor före pingst, får vi höra om Anden. Som beredelse. Kollektbönen formulerar löftet: för att ”påskens glädje skall bära oss”. Vi hör hur Anden förmedlas till de nykristna i Samarien, som bara var döpta i Jesu namn. Något fattades och apostlarna förmedlar Anden genom handpåläggning. Som när den döpte konfirmeras. Tydligast hör vi det i evangeliet: ”Fadern skall ge er en annan Hjälpare”.
Kära medkristna, Det är en så underbar sak, något av så stor skönhet att vilja vara nära Gud och upptäcka att det är möjligt. Så många människor upplever glädje och framtidshopp under tiden kring den kristna påsken. Gud gör verkligen allting nytt. ”Han fyller oss med liv”, liv i överflöd. Överallt ser vi tacksamma hjärtan, ny vänskap med andra, glädjen att kunna bistå där det finns nöd och svårigheter. ”Kom och lyssna, alla som fruktar Gud, jag skall berätta vad Han gjort för mig” (Ps 66:16), ropade psalmisten, som vi hörde i responsoriet.
Buden kommer aldrig att bli ”inne” men uttrycker tron och skyddar kärleken. Kära systrar och bröder i Kristus, Har ni också hört att det blivit ”inne” på tidningarnas kultursidor att vara kristen? Förvisso säger ett gammalt ordspråk att en viss potentat blir religiös när han blir gammal, men flera skribenter vittnar uppriktigt om sökande efter mening och hur kristna ritualer berikar, tvärtemot vad de tidigare har trott.
Den Helige Ande är inte tidsandan. Kära bröder och systrar i Kristus, Jesus talar i dagens evangelium om den helige Ande. Han säger till apostlarna att han “skall be Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid: sanningens ande”. Även första läsningen handlar om den helige Ande.