Föregripande företal. Stora litterära verk har ofta ett företal. Musikaliska storverk inleds med en ouvertyr. Avsikten är både att väcka förväntan och att ge en försmak av det som skall följa. Benedictus regel har ett företal, både inbjudande och föregripande, dessutom präglat av intensitet och skönhet. Men vilket företal kan mäta sig med Johannesprologen? Den både föregriper och sammanfattar det evangelium som följer, skrivet av ”den lärjunge som Jesus älskade” och som vid den sista måltiden vilade vid hans bröst.
”Ordet blev människa och bodde bland oss.” Detta buskap budskap upprepas om och om igen, varje år i samband med Jultiden. Och i dag får vi höra detta inkarnationens mysterium ännu en gång! Hela Jultiden betraktar vi ju inkarnationens, människoblivandets trosmysterium. Vi tror inte på någons re-inkarnation, utan vi tror på...
Kära kristna,
Vi kan verkligen glädja oss, som Paulus säger, eftersom ”Jesu Kristi Gud och Fader har välsignat oss med den andliga välsignelse som genom Kristus finns i himlen”. Vi är välsignade genom att vi tror, inte på vad som helst eller vem som helst, utan på Honom som aldrig lämnade sin evighet men ändå enligt en evig och gudomlig plan blev människa. Alltså är det först och främst en välsignelse att vara människa. Sedan är det en ännu större välsignelse att tillhöra Jesus.