24:e söndagen "under året"

Predikan 24 söndagen under året 2023

Kära bröder och systrar, Aposteln Petrus’ fråga till Jesus handlar inte bara om förmågan att förlåta utan också om det orätta i en broders gärningar. Vad för slags orätt Petrus menar får vi inte veta men det måste handla om något allvarligare än dåligt humör, fräckhet eller något som bara irriterar. En orätt handling måste vara något som objektivt sett är fel och som alla skulle tycka vara fel. Ändå är Jesu svar tydligt. ”Jag säger dig, förlåt, inte sju gånger utan sjuttiosju gånger”.

Predikan 24 söndagen under året 2023

Oförsonlighetens gift och försoningens medicin. Hur är det möjligt? det Jesus berättar i liknelsen om den obarmhärtige medtjänaren. Hur är det möjligt att den som själv fått en stor skuld efterskänkt, inte vill efterskänka en strunt­sum­ma åt sin medbroder? I stället griper han honom om strupen och låter sätta honom i fängelse. Hur är det möjligt att en människa så totalt kan låsa sig i oför­sonlighet och iskall rättvisa?

Predikan 24 söndagen under året 2022

I Ordets liturgi i denna Söndagsmässa berättas mycket om syndens dystra mörker. Men… mitt i detta mörker lyser ju ett underbart hoppfullt ljus. Mörkret skingras av Guds barmhärtighet! Vi har idag lyssnat på Jesu hoppfulla liknelser. Ett borttappat får betyder för en herde lika mycket som nittionio övriga. Vi varje enskild person är oändligt älskad och värdefull som om vi vore det enda fåret eller barnet. Tänk, även om vi...

Predikan 24 söndagen under året 2022

Kyrkans sanningsanspråk och morallära hjälper oss att bli funna av Gud. Kära systrar och bröder i Kristus, Jesus tre liknelser i dagens evangelium, om ett får, ett silvermynt och en son som är förlorade, utgår alla från berättelsen i dagens första läsning ur Andra Moseboken om guldkalven. Den beskriver både en historisk händelse och något som ständigt upprepas i mänskligheten: att vi själva låter oss gå förlorade för Gud, genom att det vi gudomliggör, dvs låter ta Guds plats. När det vi skapar och griper efter förr eller senare försvinner, eller bara ger begär efter mera, som ändå förr eller senare försvinner, ja, då försvinner också vi.

Predikan 24 söndagen under året 2022

Omvändelsens hemliga drivkraft. Vi har hört ett helt kapitel i Nya testamentet. Lukas femtonde kapitel med några av Jesu mest kända lik­nel­ser. De är så kända att det är lätt att redan tro sig veta vad de handlar om. Vi får höra att det handlar om omvändelse. Men vad är omvändelse och vad är dess drivkraft? De flesta tänker moraliskt. Att skärpa sig, att äntligen uppfyl­la sina fö­resatser. I hopp om att det äntligen skall bli tyst på det molan­de samvetet och käns­lan av att inte du­ga.

Predikan 24 söndagen under året 2021

Kom till ro, min själ. Vi hörde den maningen i responsoriepsalmen. ”Kom till ro, min själ!” Vem vill inte höra en sådan maning? Alla människor vill leva i frid. Det är så vi är skapade. Men männi­skan har genom arvsynden förlorat sin djupaste ro. Och om hon finner den, tappar hon den lätt på nytt. En äldre översättning lyder: ”Vänd nu åter till din ro, min själ”. Friden har, som vi vet, många sabotörer. Benedictus gör en lång lista på vad som också kan finnas i klostret: ”avund, gräl, förtal, rivalitet, tvedräkt och oordning”.

Predikan 24 söndagen under året 2021

En politisk Messias kan inte ge evigt liv. Kära systrar och bröder i Kristus, Jesus fråga till lärjungarna i dagens evangelium handlar inte om något subjektivt: ”vem är jag för er?” Nej, han frågar efter människors utsaga om ett objektivt faktum, hans sanna identitet: ”Vem säger människorna … vem säger ni att jag är?” Aposteln Petrus svar är den bekännelse av Jesus sanna identitet som grundlägger kristen tro. På denna bekännelse byggs hela Kyrkan – inte på Petrus, de andra apostlarnas, eller de efterföljande påvarnas och biskoparnas, eller ens de troendes, inte ens vår, förträfflighet.