Kära bröder och systrar, Innan vi försöker närma oss Johannes evangelistens ord om brödundret, låt oss ett litet ögonblick tänka på vad det är som håller oss vid liv. Vi lever. Men av vad? Vi behöver både något kroppsligt och något andligt. Utan det tappar vi greppet om verkligheten. Som kristna tror vi att det är den andliga enheten i Kristus som är grunden: Vi bevarar den andliga enheten, ”en enda kropp och en enda Ande”, som vi läser i Efesierbrevet (4:4). ”En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas Fader”
”Katolska kyrkan inbjuder alla till enheten i tron som sedan närs av Livets bröd" Kära systrar och bröder i Kristus, Tron på att Gud genom mirakel kan ingripa i världen, i alla dess naturliga ordningar, är en nödvändig följd av tron på att Gud som skapare och därmed herre över materien. Men idag kan vi t o m höra kristna tvivla på ögonvittnesskildringarna om Jesus mirakel för att de inte kan förklaras med empirisk vetenskap. Då glömmer man att själva poängen med ett mirakel är att det inte kan förklaras med våra metoder för att mäta orsaker och samband.
Förra söndagen hörde vi om att Jesus kände starkt medlidande när han såg folket, att det var liksom får utan herde. Jesus undervisade dem. Han såg att de hungrade efter det andliga budskapet om det eviga livet. Han undervisade ”länge”.
”Det var gott om gräs på den platsen. Och de slog sig ner – det var omkring fem tusen män.” ”Var skall vi köpa bröd så att alla dessa får något att äta?” – Frågade Jesus en av lärjungarna. Filippos konstaterar att inte ens 200 denarer skulle räcka till för att mätta dem alla. Han menar att: Pengar kommer inte att räcka till – här krävs ett mirakel. Herre, här behöver Du gripa in! Så ser Petrus nu en pojke alldeles nära dem, som i famnen bär fem bröd och två fiskar.
Brödundret, naturvetenskapen och den heliga kommunionen. Kära bröder och systrar i Kristus, vi hör i dagens evangelium om ett av Jesu stora mirakel – brödundret. Det har alltid funnits skeptiker till att detta verkligen ägde rum, men den gängse kristna uppfattningen fram till 1800-talet var att händelser som brödundret och Jesu andra mirakel faktiskt ägt rum och därför var historiska. Märkligt nog var anledningen till att det uppkom skepsis mot tron på mirakel inte naturvetenskapliga framsteg eller historisk forskning – som man kanske skulle ha trott – utan snarare upplysningstidens filosofiska övertygelse att Gud inte handlar i världen på ett speciellt sätt.
Den Gud som står över allting, verkar genom allt och finns i allt. I söndagens mässor detta år följer vi under den gröna tiden Markus evangelium. Men hans evangelium är kort och under fem söndagar kompletterar vi med sjätte kapitlet ur Johannes evangelium. I kapitlets inledning berättar Johannes att Jesus far över till andra sidan Galileiska sjön och att mycket folk följer efter. Han går upp på ett berg och tar plats där med sina lärjungar. Jesus lyfter blicken och ser att mycket folk är på väg till dem. Han vill också att vi skall veta att judarnas påskhögtid är nära. Därmed har Johannes inrett ”scenen” för det som skall hända.
”En snäll fredsprofet och vishetslärare ger inget hopp". Kära systrar och bröder i Kristus, Tron på att Gud kan uträtta mirakel i världen är en nödvändig följd av tron på att Gud är herre över materien. I vår tid hör vi ibland t o m personer som kallar sig kristna vara skeptiska till ögonvittnesskildringarna om Jesus mirakel, då de inte kan förklaras med empirisk vetenskap. Men då blir vetenskapen herre och ögonvittnenas utsagor förvanskas till konstiga symboler för att vi bör vara snälla.