Edith Stein inför fotografen i Breslau (Wrocław), Polen någon gång mellan 1913 och 1914.

När jag började på Harvard University var det första som slog mig att kvinnligheten saknades. Enkönsföreningar är bannlysta. Sammanslutningar för flickor och pojkar går under namnet “Icke erkända sociala organisationer för enkönspersoner”.

Fastän jag ville vara med i en organisation enbart för kvinnor var det inte tillåtet så jag fick söka mig fram utanför campus i Katolska kyrkan.

Mitt uppe i raden av porträtt på Harvard campus’ historiska män finns också bilder på de kvinnliga katolska kyrkolärarna. De presenteras i Katolska kapellet på Harvard som står för det kvinnliga som saknas på annat håll på Harvard. Det är S:ta Katarina av Siena, S:ta Thérèse av Lisieux, S:ta Teresa av Avila och S:ta Hildegard av Bingen.

Kvinnliga kyrkolärare i Church Chapel på Harvards katolska mötesplats. (foto: Scarlett Rose Ford).

Som ordenskvinnor företräder alla de kvinnliga kyrkolärarna feminismen i ett för dem reserverat informationsrum. Ett femte helgon och katolsk feminist kan snart komma att synas tillsammans med de andra på samma vägg, nämligen Edith Stein.

De oskodda karmeliternas ordensgeneral, fader Miguel Márquez Calle, framställde den 18 april en önskan till påve Franciskus att förklara S:ta Edith Stein kyrkolärare. Framställningen är första steget i en process mot ”doktoratet” där påve Franciskus ord är avgörande.

Önskemålet om Stein, som också är känd som S:ta Teresa Benedikta av Korset, är att hon ska kallas doctor veritatis, eller ”Doktor i Sanningen”. Denna 1900-tals konvertit från judendomen är känd för uttalandet ”Alla som söker sanningen söker Gud även om det inte alltid står klart för dem att de gör det.”

Harvards motto Veritas syns väl över hela campus. Det är det enda återstående ordet av hela det ursprungliga mottot, Veritas Christo et Ecclesiae, som betyder ”Sanningen om Kristus och Kyrkan.”

Jag visste inte mycket om S:ta Edith Stein men hennes akademiska forskning och undervisning gjorde att jag valde henne som skyddshelgon för de unga akademikerna i gruppen katolska kvinnor på Harvard. Att jag blev ledare för gruppen var ingenting jag eftersträvade men någon behövdes och jag ställde upp.

Stein är ihågkommen som framstående filosof, författare, teolog och, tillsammans med S:ta Birgitta av Sverige och S:ta Katarina av Siena, som Europas skyddshelgon. S:ta Birgitta och S:ta Katarina är två av de största kvinnliga mystikerna i Kyrkan under den katolska medeltiden.

Steins feminism hamnar ofta utanför radarn i jämförelse med hela hennes stora verk i övrigt. Hennes feminism är holistiskt katolsk.

Den katolska feminismen

Stein var först bland kvinnorna i Europa att doktorera i filosofi, vilket hon gjorde med högsta betyg. Skälet till att hon därefter valde lärartjänst på katolsk skola för flickor, var att hon på grund av sitt kön inte kunde uppfylla kraven på vidare studier till en professorstjänst. Det var mot den bakgrunden hon författade serien “Uppsatser om kvinnorna” som handlade om kallelsen som kvinna och om kvinnlig spiritualitet och utbildning för kvinnan som hon visste var nödvändiga områden.

Uppsatserna byggde på hennes studier i filosofisk antropologi, det vill säga fenomenologin och personalismen, som inriktar sig på det individuella varat. Hennes väl underbyggda åsikt var  att “kvinnan”, från världens begynnelse, “är kallad att vara både hustru och mor”, men hon behandlade kallelsernas olika innebörd, varav en var det andliga moderskapet.

Stein blev aldrig själv hustru och mor som i denna världen men en trogen Kristi brud intill döden. Innan hon dödades i Auschwitz var hon en omtänksam mor för de moderlösa så länge hon kunde. Det är svårigheterna i hennes feminism eftersom varje kvinna är kallade till samma uppgift men på olika vägar.

Det feminina geniet

Denna personalistiska idé om feminismen har identifierat mycket av vad som kommer fram i S:t Johannes Paulus II:s ”Brev till kvinnorna”, och särskilt idén ”det feminina geniet.” Det feminina geniet utmärker sig genom kvinnans mottaglighet, känslighet, generositet och moderskap. Karaktärsdragen är unika för varje kvinna och kan därför inte jämföras. Steins roll som andlig moder skilde sig mycket från hennes egen moders fastän båda behövs för att Kyrkan som Kristi kropp komplementeras.

Ordet “feminism” har idag getts den nya innebörden fullständig jämlikhet mellan män och kvinnor. Katolska kyrkan har alltid varit feministisk i ordets sanna bemärkelse. Män och kvinnor har lika värdighet och uppfyller givna roller som kompletterar varandra.

Jämfört med dagens definition av feminismen kan de kvinnliga kyrkolärarna se lite passiva och mindre framträdande ut. Men på sin tid var de kända som starka och utåtriktade i sin kvinnliga identitet. De kunde med sin styrka och insikter instruera påvar, reformera ordnar och efterlämna ett rikt teologiskt arv.

Med korset på sina axlar

De stred alla mot sin tids allmänna uppfattning om var kvinnan hade sin plats. Som kvinnor tog de korset på sina axlar och sade ’ja’ till kallelsen trots de orättvisor de mötte på grund av sitt kön.

Stein inträdde hos de Oskodda karmeliterna och valde namnet ”Teresa Benedikta av Korset” sedan hon fråntagits sin lärartjänst på grund av de nazistiska Nüremburg lagarna. Stein levde i djup vördnad till Korset särskilt sedan hon läst sin ordens manlige skyddspatron S:t Johannes av Korset. Hennes mycket omfattande studie i hans mystik gavs titeln ”Korsets vetenskap” (Kreuzeswissenschaft, Herder, 2003, övers.anm.)

Stein skrev året före sin död till en medsyster i Karmel, ”Kunskap om korset är bara möjlig genom att erfara det”. Jag har övertygats från den första rörelsen framåt och har av hela mitt hjärta sagt: ”Ave Crux, spes unica” (’Jag hälsar dig kors, vårt enda hopp’).

Stein bar korset hela livet som hon också beskrivet det i självbiografin, Livet i en judisk familj. Stein bar korset som judisk kvinna. Fast hon inte kunde åtnjuta samma möjligheter i samhället som männen lät hon inte sig hindras att bli den kvinna Gud skapade henne att vara.

Fullständig feminism i manlighetens rum

Stein gav exempel på att kvinnorna kan bedriva akademiska studier som yrkespersoner och samtidigt bejaka livet som kvinna. De måste inte lämna kvinnligheten utan kan dra nytta av den för att bli de kvinnor Gud velat skapa.

Det kan ju tyckas att det skulle vara bra om alla sociala utrymmen var könsneutrala. I bästa fall skulle det inskränka kvinnans specifika femininitet men i värsta fall skulle det läggas på kvinnan att vara mer som en man. För kvinnan reserverade sociala utrymmen behövs för att kvinnans själ ska blomma ut sådan Gud skapat den.

Stein kan inspirera alla kvinnor som försöker orientera sig framåt i det offentliga som kvinnor. Hon förkroppsligade det typiskt ”både och” i katolsk lära och liv. Det går att vara både stark och känslig. Kvinnan kan låta sig ledas både av sin intelligens och av sitt hjärta.

När jag nu lärt mig mer om S:ta Edith Stein tror jag inte längre att det var jag som valde henne till skyddspatron för Kvinnligt Katolskt Centrum på Harvard utan att det var hon som själv  valt den här gruppen. Det förvånar mig inte alls att hon, som tänkbar framtida doctor veritatis, vill vara med överallt där veritas angrips.

Ett citat från henne driver gruppens mission: ”En kvinnas själ är utformad som ett skydd under vilket andra själar kan komma att förstå sig själva.”

Hennes erfarenhet som kvinna är viktig både som kvinna i högre studier eller i yrkesroll, antingen som mor eller andlig moder, eller som syster eller vän. Stein som filosof i personalismen riktar ljuset på det femininas unika styrka snarare än att helt utplåna det som är kvinnans egenart. Här har vi den verkliga feminismen.

Scarlett Rose Ford

Scarlett Rose Ford har mastersexamen i teologi vid Harvards Universitet (USA). Hon är nyhetsredaktör på Harvard Divinity School och samtidigt katolsk frilansjournalist.

Översättning för Katolsk Horisont, augusti 2024, Göran Fäldt.

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här

Läs också: S:ta Teresia Benedicta av Korset (Edith Stein) jungfru och martyr, Europas skyddspatron

Läs också: Hur ska vi leva i Guds händer?

Läs också: Mot en ny feminism