Under en sen höstkväll gick jag in i ett antikvariat för att komma undan regnet. Egentligen sökte jag inte efter något specifikt utan gick från en bokhylla till en annan. I hörnet, kanske bortglömd, såg jag Seppo A. Teinonens översättning av den helige Franciskus skrifter ”Kutsu köyhyyteen”. Boken var billig, endast två euro. Jag kände givetvis till Franciskus tankegångar från andra verk. Jag hade ju gått Franciskus-pilgrimsfärden från Florens till Rom, en vandring på ca 600 km. Jag hade bott i klostret La Verna, bett framför helgonets grav i Assisi. Boken var dock annorlunda helt faktabaserad. Den består av texter skrivna av helgonet eller som anses vara skrivna av honom, i princip lagtexter och förhållningsregler för ordensbröderna samt omfattande förklaringar. 

Översättaren och sammanställaren av boken är professorn och teologen Seppo A. Teinonen (1924–1995), som verkade vid Helsingfors universitet var han var professor i dogmatik och det teologiska fakultetets dekanus. Han översatte ett stort antal närmast klassiska katolska verk, bl.a. av Tomas av Aquino, Johannes av Korset, Tomas av Kempis, Ignatius de Loyola, Josemaría Escrivá de Balaguer, grundaren av Opus Dei, Franciskus och flera andra. Fast han var lutheran sedan födseln konverterade han till katolicismen 1987. Beslutet påverkades av det Andra Vatikankonsiliet och hans översättningsarbete av katolska författare och helgon. Andra faktorer som starkt påverkade honom var diskussioner med ledande katoliker i Finland bl.a. biskop Paul Verschuren SCJ och pater Jan Aarts SCJ, som doktorerade ju vid Helsingfors Universitet i frågor gällande vissa katolska och lutherska trosuppfattningar. Det stora avgörandet var för honom mässan och den heliga eukaristin, var bröd och vin transsubstantieras till Kristi lekamen och blod. Han hade som vana att besöka mässan dagligen och motta den heliga eukaristin.  

Katolska informationscentret kunde kanske i samband med t.ex. bokmässan i Helsingfors ordna en skild utställning av professor Teinonens livsverk och betydelse för den katolska kyrkan i Finland. Man kunde även tänka sig att hålla ett föredrag i samma anda vid nästa års bokmässa. 

Verket ”Kutsu köyhyyteen” har anknytning till vår tid då verkets layout har gjorts av Petri Kovács som idag arbetar för katolska kyrkans informationscenter. 

Verket omfattar 147 sidor med över 20 sidor förklaringar. Dessa är viktiga om man vill förstå huvudtexten och dess sammanhang. En intressant observation är t.ex. bokstaven tau, som är symbolen för uppståndelsen och liv. Den helige Franciskus skrev under sina skrifter ibland med denna grekiska bokstav bl.a. till broder Leon som frestades stort av djävulen. Franciskus bad honom hålla skriften fram till sin död. Idag bevaras den i Assisi. Broder Leon skriver att den helige Franciskus märkte honom med denna symbol ”signum thau cum capitale”. Här hänvisar Franciskus kanske till Hesekiel 9:4-6:

”Herren sade till honom: Gå igenom Jerusalems stad, och teckna med ett tecken på pannan de män som sucka och jämra sig över alla styggelser och bedrives därinne. 

Och till de andra hörde jag honom säga: Dragen fram i staden efter honom och slån ned folket; visen ingen skonsamhet och haven ingen misskund. Både åldringar och ynglingar och jungfrur, både barn och kvinnor skolen i dräpa och förgöra, men I mån inte komma vid någon som har tecknet på sig.”

Tau är sålunda en symbol för frälsning och botgörelse. 

Den ledande tanken hos Franciskus är Frälsarens ord till den unga rika mannen (Matteus 19 – 21):

Hedra din fader och din moder och du skall älska din nästa som dig själv. Då sade den unge mannen till honom: ”Allt detta har jag hållit. Vad fattas mig ännu?” 

Jesus svarade honom: vill du vara fullkomlig, så gå bort och sälj vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. kom sedan och följ mig.

Den helige Franciskus var synnerligen aktsam för pengar. Hans följeslagare skall inte ha eller motta pengar. Samlande av pengar leder till synd och är i sig själv något som kan skada hans följeslagare. Alla allmosor skall emottas i natura eller tjänster. Man måste klä sig enkelt enligt hans anvisningar, man får aldrig anse sig vara mer än den andra, man måste vara aktsam gentemot allt levande. Man skall leva ett enkelt liv och vara nöjd med det man har och får. Att sträva till ledande positioner är i sig själv ont och kan leda till synd. Man får aldrig anse sig vara för mer än en annan. Man måste vid döden ändå lämna allt bakom sig. Egentligen äger eller har man ingenting. Allt är sist och slutligen till låns. 

Den helige Franciskus hade en klar bild av vad det innebär att leva för Gud. För honom var den heliga katolska kyrkan Kristi frälsningsorganisation på jorden. Han underkastade sig alltid påvens och de överordnades beslut. Boken ”Kutsu köyhyyteen” påverkade professor Teinonen på ett radikalt sätt; han konverterade och levde i Kristus i den dagliga mässan och i mottagandet av den heliga eukaristin. De heligas exempel kan påverka oss ännu idag. 

En läsvärd bok som man med omtanke borde omfatta och begrunda. Bibeln, Andra Vatikankonsiliets texter och helgonens verk hjälper en till en bättre förståelse vad den helige Franciskus försöker säga. Boken är ingen novell eller roman utan ett stort helgonsarv till oss alla. 

                                                                                                                                Jan-Peter Paul

Källa:

Franciscus Assisilainen: ”Kutsu köyhyyteen”. Kirjapaja Oy, Helsinki 1995. Boken finns i ny upplaga i Katolinen kirjakauppa (katolinenkirjakauppa.net).

Inlägget kommer från sidan www.fides.katolinen.fi

Direktlänk till inlägget klicka här