Vatikanen – Påvliga Akademin för Livet undertecknade i fredags tillsammans med styrelseordförande för IBM och Microsoft ett gemensamt initiativ för ett ansvarsfullt användande av teknologier för artificiell intelligens. 

I veckan meddelade Bambino Gesu sjukhuset i Rom att man inlett ett samarbete med IBM för att med hjälp av Artificiell Intelligens (AI) utveckla en databas för ett kliniskt laboratorium och anonymt bildmaterial för att förbättra forskningen inom barnmedicinen, särskilt hjärntumörer och ovanliga sjukdomar.

”Initiativets sponsorer uttrycker önskan att samarbeta i denna kontext och på nationell och internationell nivå för att främja ’algor-etiken’”, enligt dokumentet.

Den etiska användningen av den artificiella intelligensen

”Algor-etiken” är enligt texten den etiska användningen av den artificiella intelligensen som grundar sig på principerna om transparens, integration, ansvar, opartiskhet, pålitlighet, säkerhet och integritet.

Undertecknandet av ”Romplanen för AI etik” ägde rum under Påvliga Akademins för livet möte 2020 som pågick 26-28 februari på temat artificiell intelligens.

Under sammankomsten fanns tid avsatt för privata möten för ledamöterna i den Påvliga Akademin för Livet. Den andra delen av sammankomsten ägnades helt åt grupparbeten om AI och etik som involverade 356 deltagare från 41 länder. Ett offentligt evenemang med namnet ”RenAIssansen” ägde rum på förmiddagen den 28 februari. I evenemanget ingick ett undertecknande av AI dokumentet av Microsoftordförande Brad Smith och IBM:s verkställande vice ordförande John Kelly III.

Generaldirektören för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Dongyu Qu, och politikern Paola Pisano, som representant för den italienska regeringen, undertecknade också. Europaparlamentets ordförande David Sassoli var också närvarande den 28 februari.

Påven Franciskus ställde in sin planerade närvaro under evenemanget av hälsoskäl. Hans skrivna kommentarer lästes av ärkebiskop Vincenso Paglia som är ordförande för Akademin för Livet.

En översyn av ”de processer som integrerar relationer mellan mänskliga varelser i dagens teknologi.”

I sina kommentarer sade påven att syftet med utvecklingen av den algoritmiska etiken är att få en översyn av ”de processer som integrerar relationer mellan mänskliga varelser i dagens teknologi.”

Kyrkans sociala undervisning om personens värdighet, rättvisan, subsidiariteten och solidariteten är ett genomtänkt bidrag i strävan att uppnå målen, sa han.

Övning räcker inte, menade Franciskus som tillade att nya teknologier inte är ”neutrala” som instrument eller verktyg.

Enligt påven ”kräver den teknologiska världens komplexitet i allt högre grad ett klart och tydligt etiskt ramverk så att framtida ansträngningar också får ordentligt genomslag.”

”Rominitiativet” till användningen av AI på etiskt ansvarsfull grund har betecknat sig självt som ”ett steg framåt” i sökandet efter en gemensam förståelse av språk och lösningar på problem.

I texten citeras den universella Deklarationen om de mänskliga rättigheterna, särskilt när det gäller alla människors lika värdighet och lika rättigheter som AI måste skydda och garantera, samtidigt som initiativet i lika grad ”skall vara till gagn för såväl mänskligheten som miljön.”

Vad som är gott för människorna

Tre krav för att ”det teknologiska framåtskridandet ska sammanfalla med en god utveckling för den mänskliga rasen och för hänsynen till planeten” är enligt initiativet att utvecklingen ska vara inkluderande, se till kärnan i vad som är gott för människorna och att den förhåller sig till ansvaret för planeten på ett långsiktigt och uthålligt sätt.

Skrivelsen innehåller flera konkreta rekommendationer. Man måste vara medveten om att det är maskiner man interagerar med och att AI baserad teknologi bör användas för att tillföra människor kraft och inte tvärtom att utnyttja dem. AI bör också användas för att bevara planeten.

Läroplansmottot, ’ingen bör glömmas bort’

Det finns också ett råd att ”nya reglerande former måste uppmuntras för att främja transparens och överensstämmelse med etiska principer”, särskilt när det gäller ansiktsigenkänning. Utvecklingen av artificiell intelligens ”måste följas av robusta digitala säkerhetsåtgärder”, är också ett viktigt råd.

Dokumentet talade också om den inkluderande utbildningen i skolorna och manade till en ”översyn” av skolans timplaner ” för att läroplansmottot, ’ingen bör glömmas bort’, försäkras en plats i verkligheten.”

Den artificiella intelligensens sociala och etiska inverkan bör också höra till kärnbegreppen i AI utbildningen, tillades i dokumentet.

Till gagn för barnmedicinsk forskning

Barnsjukhuset Bambino Gesu i Rom tillkännagav i veckan som gick att man kommer att samarbeta med IBM för att med AI utveckla en databas med kliniska laboratorieresultat och anonym bildinformation till gagn för barnmedicinsk forskning, särskilt hjärntumörer och sällsynta sjukdomar. Bambino Gesu hör till den Heliga Stolen.

En deltagare i AI arbetsgruppen den 26 februari var Sandra Alexander som är katolik och professor i etik vid det amerikanska universitetet i Dubai. Hon höll ett anförande i vilket hon föreslog att etiken i den artificiella intelligensens tid behöver ta hänsyn till den mänskliga värdighetens goda ting, till banden mellan människor i gemenskap och också den roll sanningen spelar.

Hon kallade förslaget till AI etikutbildning en livsutbildning som hon menade mycket väl kan tillämpas i mångkulturella sammanhang.

I ett katolskt perspektiv

Enligt hennes erfarenhet som lärare framför allt till muslimska studeranden under de senaste 11 åren i Förenade Arabemiraten, finns det en hel del gemensam grund i tron på den mänskliga värdigheternas och gemenskapens principer, sa hon.

”I min undervisning kommer jag in på detta ur ett katolskt perspektiv, men jag tror att vi har ett gemensamt moraliskt språkbruk inom flera trostraditioner och det är något vi måste säga flera gånger och även upprepa det,” sa hon till CNA.

Hennes råd till katolikerna är att närma sig AI med försiktighet men också med hopp. ”Vi måste vara försiktiga att använda nya teknologier när vi ställer upp för den mänskliga personen,” sa hon.

Det finns teknologier som kan vara livsbevarande för människor i nöd; ”Vi bör vara öppna för den,” tillade Alexander, men betonade att det bra att vara skeptisk och invänta forskningsresultat som visar om nya teknologier också kan ha oavsiktliga konsekvenser som väger tyngre än de problem de var tänkta att avhjälpa.

Det angelägna svaret är utbildning och att söka tillfällen att försvara den mänskliga värdigheten.

”Om den här teknologin kan göra detta är det fantastiskt men vi måste vara mycket försiktiga och stå på forskningens grund och verkligen ägna dessa teknologier mycket tänkande och bön.”

                                                                                      Hannah Brockhaus/CNA

Översättning för Katolsk ¨Horisont, i mars 2020, Göran Fäldt (Underrubrikerna är citat ur texten men finns inte i den engelska originaltexten från CNA, övers. anm.)

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här