Vår i många avseenden kritiserade tid – brottsligheten, den psykiska ohälsan, könsdysforin, på sina håll slavlika arbetsförhållanden, har ändå vunnit i respekten för människan som subjekt, inte objekt. Människor i Sverige är inte längre undersåtar utan medborgare. Allt tar sin början där det börjar. Synen på det växande barnet under havandeskapet är helt annan än den varit under 30-talet och tidigare. Man förstår nu att relationen med modern är levande från båda håll under barnets första tid före födseln. Vinsten är enorm i jämförelse med en inställning till barnet som förr bara skulle ha sin näring och att mamman bara skulle vara noga med vad hon åt och drack och hur hon rörde sig fysiskt. Barnet var en passiv mottagare av näring från modern.