Göran Fäldt

Svenskt rättsväsende står inför en omfattande politisk och juridisk genomlysning och nödvändig reform. Regeringens uppdrag till utredaren, riksåklagaren Petra Lundh, är inte att förbereda för en ny brottsbalk utan att särskilt titta på straffskalorna så att de ”återspeglar brottets allvar”, som det påpekas i en ledare i Svenska Dagbladet 20 juli i år. Det som i ledaren framförs som särskilt viktigt men problematiskt är straffskalorna för sexualbrotten. Här menar antagligen ledarskribenten att straffen ska kunna ”fungera som upprättelse” för den drabbade.

Om det är något skilsmässan från Kyrkan på 1500-talet, och senare införandet av den ”rena läran”, gett oss i Sverige, så är det en förkastelsekultur. Vad jag menar är att ingenting av det som fanns, och det som folk hade gemensamt, skulle få finnas kvar efter religionsskiftet och efter arvsfurstedömets införande. Något annat skulle komma i stället.

Hjärnas utveckling är inte färdig förrän i personens 25-årsålder – med varianter. Den åldras, med sina varianter, och förmår inte längre det personen med sitt förnuft vill. Det engelska axiomet lyder: ”If youth but knew and old age but could”. Människan har sin höjdpunkt när hon både vet och kan. Men det är då hon är som farligast. Både yngre och äldre fogar sig till henne och hon inser att hon har makt – i stor eller liten skala. Hon håller ner sin omgivning med belöningar och smicker – eller straff.

Måste människor underkasta sig den ”stolta” paraden för rätten till fri kärlek? Vad händer om de inte gör det? Om de som driver den, eller ställer upp för den, säger att det egentligen handlar om fritt sex oavsett kön och ansvar för barn, skulle det vara en ärlig offentlig marsch i samhället. Om det handlade om rätten till romantiska förhållanden i sig, skulle det inte vara kontroversiellt.

Alla växer de på sitt sätt, en del långsamt, en del snabbare. Några trivs i skugga, andra vissnar utan solljuset. Människors själar är unika, alldeles som personerna som bär dem är konstverk ”i original”.

I dag måste samhället genom politiskt grovarbete försöka medverka till att skolmiljön ”upplevs” som trygg och rolig. Hur många barn längtar inte efter att få börja skolan? Skolan är utanför hemmet den viktigaste institutionen för barnen. Frågan är vilken form skolorna ska ha för att uppnå det gemensamma bästa.

I dag måste samhället genom politiskt grovarbete försöka medverka till att skolmiljön ”upplevs” som trygg och rolig. Hur många barn längtar inte efter att få börja skolan? Skolan är utanför hemmet den viktigaste institutionen för barnen. Hemmen tillsammans är den bästa grunden för det goda samhället.

Tanken var kanske den att om kvinnorna arbetade utanför hemmet i industrin och i handel skulle nationalprodukten öka och hela folket få höjd levnadsstandard. Hur kommer det sig då att det samhälle som drevs igenom kännetecknas av sociala och mänskliga problem?

Ett nytt orosmoln rör sig över hela världen: AI – artificiell intelligens! För dem som inte längre lider av akut klimatångest kan förmodligen AI duga som ersättning. Journalister specialiserar sig på det nya området och skriver om det. Man förhåller sig nu till den nya hotbilden mot alla nu existerande informationssystem. Utvecklingen går så fort att inte ens de som kan något om datalagring hinner med och kan lugna vanligt folk.

Vår i många avseenden kritiserade tid – brottsligheten, den psykiska ohälsan, könsdysforin, på sina håll slavlika arbetsförhållanden, har ändå vunnit i respekten för människan som subjekt, inte objekt. Människor i Sverige är inte längre undersåtar utan medborgare. Allt tar sin början där det börjar. Synen på det växande barnet under havandeskapet är helt annan än den varit under 30-talet och tidigare. Man förstår nu att relationen med modern är levande från båda håll under barnets första tid före födseln. Vinsten är enorm i jämförelse med en inställning till barnet som förr bara skulle ha sin näring och att mamman bara skulle vara noga med vad hon åt och drack och hur hon rörde sig fysiskt. Barnet var en passiv mottagare av näring från modern.