Jungfru Marias Upptagning till Himlen

I dag får vi med tacksamhet och glädje fira Marias upptagning i himlen. Kyrkan säger i sin tro till Gud, ”Du skulle inte kunna låta hennes kropp och själ vidröras av döden” (Jfr Lumen Gentium 68). Nej, hon är ju ”kungadottern som står bland dina skatter, i Ofirguld står bruden på din högra sida”, lovsjunger David i Psaltaren i dag.

Kära bröder och systrar, kära unga och kära barn, Hur kan vi veta att Jungfru Maria Jesu Moder med kropp och själ upptagits till himlen av Gud? Ja, vi vet det genom att tro det och genom att tro det, vet vi det. För världen är det en omöjlighet därför att tro och förstånd inte är vägar till sanningen för dem, medan det är sanningens väg för det messianska folket, för Kyrkan, för Kristi kropp i världen, alltså för oss kära bröder och systrar, kära unga och kära barn i kristna familjer. Tron säger ja, absolut! Varför? För att påven Pius XII gjorde det till en trosartikel den 1 november 1950?

Kära bröder och systrar, På Långfredagen vid sjätte timmen blev det mörkt över hela jorden ända till nionde timmen; solen förmörkades, förhänget i templet brast mitt itu och Jesus ropade ”Fader i dina händer lämnar jag min ande” (Luk 23:44-46). I de katolska församlingskyrkorna över hela världen kommer ett symboliskt ljus ur detta mörker: Uppståndelsens förklarade ljus. Jesu fem lidandes sår representeras av fem röda vaxklumpar som sticks in i vaxljuset när prästen välsignar det stora påskljuset och uttalar orden ”Alpha et Omega” – begynnelsen och änden, Jesus Kristus som historiens början och slut. Hans är tidevarven, hans är universum, himlen och jorden, han är brudgummen som upphöjer sin brud, Kyrkan, till det himmelska bröllopet, föreningen mellan Gud och människa.

Kära bröder och systrar, Marias andliga spiritualitet är en Kristi gåva som innebär att hon själv är nådens moder. Denna värdighet har givits henne inte bara för hennes egen del utan för att vi alla – som Guds skapade varelser och avbilder av vår Skapare – skall kunna vandra genom vårt liv på jorden med stöd av denna gudomliga nåd. Den är i varje tid och överallt en verksam nåd – inte på hennes eget initiativ men väl genom hennes fulla samverkan – utan tack vare Kristi allmakt som kommer till ett avslutande uttryck vid Herrens lidandes kors. Hans ord till Johannes, lärjungen, bevisar denna nåds verkliga betydelse, ”Där är din mor” (Joh 19:27), vilket bekräftar hennes unika värdighet att vara nådens moder.