Diakon Göran Fäldt

Kära medkristna, För två söndagar sedan firade vi högtiden den Heliga Trefaldigheten. Vi firade enheten mellan de tre gudomliga personerna, Fadern, Sonen och den Helige Ande. Detta mysterium har uppenbarats för oss genom Jesu Kristus, Gud och människa i en och samma person. Sanningen om Gud är den som vi firat. Vi tror på den och vi förstår vad sanningen säger.

Kära medkristna, Kyrkan lär att privata uppenbarelser som Jesus Kristus ger utvalda själar skiljer sig från de offentliga som vi måste tro på och bekänna oss till. De offentliga uppenbarelserna är Jesu egna apostlars liv i trohet mot evangeliet och Jesu liv, död och uppståndelse. Den andra offentliga uppenbarelsen är den Heliga Skrift, alltså Guds uttalade ord mottagna av utvalda människor som nedtecknat vad de tagit emot. Privata uppenbarelser måste noga granskas av kyrkan innan de kan godkännas som autentiska och trovärdiga.

Kära medkristna, Varje människa, stor eller liten, ung eller gammal, är en enhet av kropp och själ. Kroppen kan vi känna på och vi vet att den finns. Själen kan vi inte känna på, inte heller kärleken, inte heller våra minnen. Men allt detta finns. Så kommer vi till, sådana är vi, så föds vi och så dör vi. Kroppen dör men själen lever. Under hela vår levnad behöver vi mat och dryck, från modersmjölken till måltiderna vi själva lagar, till sådana vi väljer på restaurang och får serverade. När vi är små embryon får vi ingen näring utifrån men växer ändå. Det är livets eget mirakel. Det har sin källa i Gud. Vår tro har lärt oss det mest grundläggande av sanningar: Gud skapar något av ingenting! Ingenting fanns, allt var tomt och mörkt och Gud sade: ”Ljus, bli till”! (1 Mos 1:3). ”Och ljuset blev till och Gud kallade ljuset dag” (ibid 5).