Diakon Göran Fäldt

Kära medkristna, Herren är ”med på de rättfärdigas väg”, säger psalmisten idag, men ”de gudlösas väg leder till intet”. Det är livet som ett korthus som faller ihop vid minsta stöt. Den rättfärdiges väg talar Jesus om i sin predikan inför folket på berget: ”Saliga är ni som nu är fattiga, saliga ni som nu gråter, saliga ni när man för mitt namns skull hatar er och stöter bort er” (Luk 6:22).

Kära bröder och systrar i Kristus Jesus, Läsningarna denna söndag börjar med den helige profeten Jesajas syn av Herren Gud. Vi kan behöva denna syn för att sätta in händelserna i vår tid i evighetens perspektiv. Jesaja levde några hundra år efter Kung David och Kung Salomo under vars tid templet i Jerusalem uppfördes. När Jesaja kallades av Gud fick han denna syn: ”Herren satt på en hög och upphöjd tron och hans mantelsläp fyllde templet. Serafer stod ovanför honom, var och en med sex vingar, med två skylde de ansiktet, med två skylde de kroppen och med två flög de” (Jes 6:1-2).

Kära medkristna, Jesu frambärande i templet är en händelse som bara Sankt Lukas berättar om i Nya Testamentet. Vi får lyssna till hur Josef och Maria uppfyller den judiska lagen och kommer till Herrens tempel för helga sin son åt Gud. De gör som deras föräldrar gjort och deras föräldrar i sin tur också gjort, när tiden för reningen efter födseln av ett barn var inne. De medförde gåvor som lagen föreskrev. De hade tidigare tagit emot gåvor av de tre vise männen, konungarna från Österlandet, guld, rökelse och myrra. De mindes hur herdar utifrån landet hade kommit till stallet i Betlehem och berättat om änglarna som sjungit i den mörka natten.

Kära medkristna, O ljuva sakrament! Så sjunger vi gärna under tiden för bönen om allas enhet i Kristus. Vi längtar säkert många av oss att våra andra bröder och systrar också ska vilja sjunga så med oss. Låt oss ta denna söndags läsningar som källa till inspiration på vägen till det gemensamma målet, himlen! Vi har just lyssnat till profeten Nehemja. Han har talat till de församlade i den judiska synagogan och använt lagboken. Folket sitter och lyssnar, precis som vi i den heliga mässan (Neh 8:2). Vi frågar oss: vilket är viktigast – den celebrerande prästen som person eller eukaristin han firar? En mycket viktig och svår fråga. Eukaristin är central därför att Herren Jesus kommer till oss genom den. Men prästen agerar också I Kristi person. Man kan inte säga att det ena är viktigare än det andra, båda är lika viktiga och lika nödvändiga.

Kära kristna bröder och systrar, För bara en vecka sedan följde vi i mässans läsningar Jesus till Johannes och dopet i Jordan. Idag är det andre store Johannes vi följer, nu till bröllopet i Kana. Kana ligger nära Nasaret i Galileen och där finns idag Bröllopskyrkan i Kana.  Det är en franciskansk kyrka som bara används för bröllop och den är mycket populär. Den är byggd på platsen för det bröllop som evangeliet av Johannes aposteln och evangelisten berättar om. Johannes Döparen och Jesus var barndomsvänner och Aposteln Johannes var först lärjunge hos Johannes Döparen innan han kallades av Jesus och blev en av apostlarna.