Diakon Göran Fäldt

Kära bröder och systrar, ”Guds rike finns mitt ibland er”, säger Jesus. Det finns alltså när något inom oss väcks till liv och som drar oss. Vår andliga kristna erfarenhet är att Gud drar oss till sig. Människor uttrycker det på olika sätt. Helgonen säger det med olika ord, de ena vackrare än de andra. Det är i den relationen med Gud vi upplever lycka, frid, hopp och kärlek. De tolv apostlarna följer nu som vi hörde i Markusevangeliet i Jesu spår och söker människor två och två. Alltså sex par apostlar, sändebud, Guds ambassadörer. I varje tid och på varje plats i hela världen sänder Gud ut sina ambassadörer. Lyssna, omvänd er, tro på oss!

Kära bröder och systrar, Det var på hösten 2018 som relikerna efter Lilla Thérèse och hennes heliga föräldrar Louis och Zélie besökte de nordiska länderna och vår församling som den andra anhalten efter domkyrkan i Stockholm den 30 september. 43 platser tog emot relikerna under lite mer än två månader och många drog sig till de utvalda platserna för att vörda relikerna och tacka Gud som gett tydliga tecken på att just dessa tre nått sitt slutliga mål i himlen.

Kära bröder och systrar, ”Så blev han en stötesten för dem”, hör vi i evangeliet idag. Varför blev uppfattningen om Jesus både positiv och negativ? De som var med i synagogan och lyssnade på honom erkände att han talade klokt, annorlunda kanske, mot vad de var vana att höra. Ändå tvekade de. Är vi för eller emot? Fanns det något samband mellan hans sätt att tala och de gärningar han blivit känd för? Han hade ju botat sjuka. Om han talade väl och övertygande, måste man då inte ta till sig och fråga sig själv vad man vill göra i livet? En mästare har ju efterföljare.

Kära bröder och systrar, Gud håller ut sin hand till oss. Han gör det när vi faller i synd. Tar vi Hans hand kan vi resa oss upp och gå vidare i livet. Tar vi inte Hans hand ligger vi kvar i gropen i marken och dör. I evangeliet idag går Jesus in i ett hem där det låg en ung flicka på en säng och som man trodde var död. Utanför hemmet samlades folk som grät högt. Det var ju synagogföreståndarens dotter och alla kände familjen. Folket såg i Jesus en profet och en andlig mästare som man hade respekt för. Hans tid var dyrbar. När ryktet spred sig att dottern var död, tyckte man att det var respektlöst att be mästaren om hjälp. Föräldrarna började själva tveka. Hade folket rätt? Skulle de tacka Jesus och be honom gå vidare?

Kära bröder och systrar, Job var framgångsrik och ansedd av sina medmänniskor men – säger Skriften – inte inför Gud. Gud tog ifrån honom allt och lät honom genomleva de svåraste lidanden. Om det lidandet säger Paulus i Romarbrevet: ”Jag menar att våra lidanden i denna tid ingenting betyder mot den härlighet som skall uppenbaras och bli vår” (8:18). Ett tecken på denna slutliga härlighet finns också i slutet av berättelsen om Guds tjänare Job. Efter alla hans prövningar blir han genom Guds vilja omätligt rik och fick ett långt liv med barn och barnbarn i fyra led. ”Han dog gammal och mätt på år,” slutar Jobs bok.