Kära bröder och systrar, De tre läsningarna idag den 27 söndagen under året handlar alla om mannen och kvinnan i äktenskapet som Gud instiftat. Var och en av de här bibelläsningarna skulle kunna vara utgångspunkt för predikan. Budskapet för söndagen kan ändå bara komma fram i vad de tre läsningarna betyder tillsammans. Då frågar vi. Är alla tre lika viktiga? Finns det någon läsning som man kan bortse från, och någon man ska koncentrera sig mer på?
Äktenskapet – ett enhetens, kärlekens och glädjens tecken. I almanackor kan man ibland finna korta visdomsord, avsedda för eftertanke. Så också i ”Katolsk Kalender”. För den gångna veckan kan man läsa en vers hämtad från Andra Vatikankonciliet: ”Föreningen mellan man och kvinna är den primära formen av mänsklig gemenskap. Utifrån det djupaste i sin natur är människan nämligen en socialt inriktad varelse, och utan att stå i relationer kan hon varken leva eller utveckla sina anlag”. Vi hörde samma sanning i första läsningen där Gud säger: ”Det är inte gott att mannen/människan är ensam”. Människan är en gemenskapsvarelse och detta blir synligt i äktenskapets förening mellan man och kvinna.
Äktenskapet mellan man och kvinna berör fler än bara två. Kära systrar och bröder i Kristus, Varför handlar läsningarna om äktenskapet när det är en vanlig söndag och inte ett bröllop? Många här kanske inte är gifta eller har flera år kvar tills det blir aktuellt? Svaret är att äktenskapet inte bara berör de inblandade, utan är viktigt för hela samhället. Därför omgärdas det i alla tider och kulturer av regler för att skyddas och stärkas. Äktenskapets form måste förstås bygga på parternas frivilliga beslut, det är ett avgörande krav för ett kristet äktenskap, men äktenskapets sociala roll är inte att, som det ibland sägs, ”bekräfta kärlek”. Nej, det uttrycker något mer. I Kyrkan är äktenskapet ett av sju sakrament. Tillsammans med prästvigningen det sakrament som tjänar trosgemenskapen.
Äktenskapet mellan man och kvinna – naturlag och sakrament, ingen social konstruktion. Kära systrar och bröder i Kristus, Äktenskapet är inte bara en angelägenhet för de berörda, utan viktigt för hela det mänskliga samhället. Därför omgärdas det i alla tider och kulturer av regler och villkor för att skyddas och stärkas. Överallt har det en gemenskapsdimension. Äktenskapets form måste förstås bygga på parternas frivilliga engagemang i känslor och vilja, men dess sociala roll är inte att, som det ibland sägs, ”bekräfta kärlek”. Det uttrycker något mer. I Kyrkan är äktenskapet ett av sju sakrament och utgör tillsammans med prästvigningen sakramenten som tjänar trosgemenskapen.
Gud glömde inte bort några kön vid skapelsen. Kära bröder och systrar i Kristus, dagens första läsning och evangelium tar upp äktenskapet och den mänskliga sexualiteten. Det finns minst sagt mycket förvirring kring dessa ämnen i dagens västerländska samhälle. Situationen har jämförts med de arianska och protestantiska irrlärorna. Medan den tidiga kyrkan fick brottas med heresier rörande Jesus Kristus och den heliga Treenigheten, dvs. felaktiga uppfattningar rörande Gud själv, så var den katolska motreformationen tvungen att bekämpa villfarelser rörande kyrkan.
Äktenskapet – ett glädjens och enhetens tecken. I moderna almanackor kan man ibland finna korta visdomsord, avsedda för eftertanke. Så också i ”Katolsk Kalender”. För denna vecka kan man läsa en vers hämtad från Andra Vatikankonciliet: ”Föreningen mellan man och kvinna är den primära formen av mänsklig gemenskap.
Kära bröder och systrar!
Vi har just hört om att Jesus fick flera svåra frågor. Vem frågade honom?
Fariséerna frågade – de som förföljde Jesus. Även lärjungarna frågade– de som följde Herren. Fariséer frågade om skilsmässan. Deras fråga var en fälla...
I dag inleds en s.k. biskopssynod i Rom. Biskopar från jordens alla hörn samlas för att under tre veckor samråda om familjens kris och uppgift. Det kan inte vara någon tillfällighet att denna söndags läsningar handlar om äktenskapet. Det är lätt att tappa modet när vi hör Jesu ord. Vi har blivit så vana vid trasiga och upplösta äktenskap att Jesu ord lätt ger dåligt samvete eller får många att känna sig utanför. Däremot förstår vi lätt Mose lag, som tillåter skilsmässa.