Med intervjun i italienska Corriere della Sera 3 maj 2022 tycktes påve Franciskus bränna de broar för ekumenisk dialog med Ryska Ortodoxa Kyrkan som Vatikanen lagt ner mycket kraft för att bygga upp.

Lyckligtvis möttes samma vecka ledamöterna i Påvliga rådet för främjande av den kristna enheten i Rom som hade tillfälle att ge nya impulser för dialogen mellan de kristna bekännelserna. Den ekumeniska dialogen påverkas starkt av situationen i Ukraina. Före kriget kunde en ortodox schism konstateras då Ortodoxa Kyrkan i Ukraina (OKU) bildats vilket lett till en brytning mellan Patriarkatet i Moskva och det Ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel.

Moskva fortsatte de bilaterala relationerna med Rom men lämnade dialogen mellan ortodoxa och de möten som Konstantinopel stod för som ordförande. Moskva lanserade också en aggressiv kyrklig policy strax före den fullskaliga invasionen av Ukraina som ledde till upprättandet av ett exarkat i Afrika i områden som ligger under det Grekiskt-ortodoxa patriarkatet Alexandria och hela Afrika.

Kriget har förvandlat situationen. Till och med den gren av ukrainska Ortodoxa Kyrkan som haft nära förbindelser med Moskvapatriarkatet (känt som UOK-MP) har nu tagit avstånd från den linje patriarken Kyrill av Moskva och hela Ryssland valt och som inneburit ett rättfärdigande av den ryska aggressionen.

Enda möjligheten för Moskvapatriarkatet att inte helt isoleras har varit dialogen med Rom. Ett andra möte mellan påve Franciskus och Kyrill i Jerusalem såg ut att kunna genomföras. Men Heliga Stolen har sedan beslutat ställa in mötet.

Sedan kom påvens intervju med Corriere della Sera i vilken han åter tog upp vad som sagts i videokonferensmötet med patriarken Kyrill den 6 mars där han varnade den rysk-ortodoxa ledaren för att bli ”Putins mässministranter.” Om det andra mötet ställdes in på grund av olämplighetsskäl har påve Franciskus ord bränt dialogbroarna med Moskvapatriarkatet.

Patriarkatet svarade med att säga att påve Franciskus valt ”fel ton” när han förde vidare vad Kyrill sagt i samtalet och underströk att ”sådana yttranden knappast kan föra längre i en konstruktiv dialog mellan den romersk-katolska och den rysk-ortodoxa kyrkan som är av så stort behov just i denna tid.”

Moskvapatriarkatet publicerade på sin officiella hemsida ett sammandrag av Kyrills ord till påven. En huvudnyhet var en rapport om massaker på ryskspråkiga i den sydukrainska staden Odessa 2014 och NATO:s expansion österut. Båda texterna framfördes som antydning till det som kunde vara orsaker till Rysslands invasion av Ukraina. Kyrill  sa till påven att det som nu skedde ”smärtade” honom djupt.

”Min hjord står på båda sidor i konflikten och de flesta är ortodoxa”, sa han. ”En del av den motsatta sidan hör också till Din hjord. Jag skulle därför vilja ställa frågan utanför alla geopolitiska aspekter hur vi och våra kyrkor kan påverka situationen. Hur kan vi handla gemensamt för att bringa fred till de fientliga sidorna i det enda uppsåtet att upprätta fred och rättvisa? Det är nu mycket viktigt att under nuvarande omständigheter undvika en fortsatt upptrappning.” 

Moskvapatriarkatet har i praktiken bett Rom att inte ha synpunkter på de politiska och nationella händelserna samtidigt som man förbehåller sig rätten att tala till dem och kommentera och ändå förbli en nationalkyrka i alla bemärkelser. Ett sådant synsätt är inte acceptabelt för påve Franciskus och den Heliga Stolen. Man måste enligt påve Franciskus bedöma konflikten ur ett icke-politiskt men väl religiöst perspektiv.

Attityden bland dem som är ute på slagfältet är annorlunda. Ett tal av ledaren för ukrainska grekisk – katolska Kyrkan (UGCC), ärkebiskop Sviatoslav Shevchuk, förra veckan gjorde det lättare att förstå situationen.

Han talade på plenarsammanträdet för Påvliga rådet för främjande av den kristna enheten den 5 maj och sa bland annat med eftertryck att det krig Ryssland inlett var ”ideologiskt” och syftade till att ”eliminera det ukrainska folket.” Han pekade på de instruktioner ryska soldater fått om hur de ska behandla ukrainarna och ansåg att de till slut var att likna vid en ”handbok i folkmord”.

Shevchuk betonade att kriget styrkt enheten bland Ukrainas religiösa gemenskaper. Han pekade på det Panukrainska  kyrkorådet och religiösa organisationer (UCCRO) som har inom sig en representant för UOC-MP och ”på 70 dagar kunnat färdigställa 17 dokument” som berör kriget.

Shevchuk drog sig till minnes att UCCRO kvällen före det ryska anfallet ställde upp som medlare, därför att ”vi som kyrkomän ville vara en sådan grupp som i någon mening kunde medla och också förhindra beväpnad konfrontation, om diplomaterna och politikerna inte kunde göra det själva.”

                                                                                                             Andrea Gagliarducci

Översatt för Katolsk Horisont, i maj 2022, Göran Fäldt

Inlägget kommer från sidan www.catholicnesagency.com

Direktlänk till inlägget klicka här