Varför filosofin är så viktig för att förstå teologin

5
min read

Varför filosofin är så viktig för att förstå teologin

lör, 06/29/2019 - 22:01
Posted in:
0 comments

                                           Atens skola av Rafael (1483-1520)

 

Filosofin påverkar folk och kulturer och sprider ljus över teologins vetenskap. För att verkligen förstå teologin måste man på ett generellt plan förstå filosofin. Det kan låta avskräckande som projekt särskilt om man varit tvungen undervisa i filosofi och slutat i alldeles för abstrakt ”navelskådande” men det är alltid något väsentligt.

Filosofin är teologins personliga assistent. Den bistår teologin med begreppen, med ett ”skelett” att så att säga hänga upp den gudomliga uppenbarelsen på, så som vi förstår den. Filosofin hjälper oss att förstå Gud, den mänskliga personen, världen och våra förhållanden till dem. Filosofin påverkar människor och kulturer. Många kanske i dag inte kan utforma en viss relativistisk filosofi men många är relativistiska i attityder och praktiskt handlande, vilket så tydligt kommer fram i olika samtal med människor i dag.

Även om Kyrkan inte har en ”officiell filosofi” är den övervintrande filosofin som kommer från den store kyrkoläraren S:t Thomas av Aquino den klaraste och mest realistiska filosofin vi har som kan lära oss att ”jobba” teologiskt. Oräkneliga påvar från Leo XIII till Franciskus har rekommenderat att S:t Thomas tänkande skall vara den vishet som kan ledsaga oss på den filosofiska resan. Påven Leo XIII har påpekat att Thomas’ teologi varit den definitiva utläggningen av den katolska doktrinen och uppmanat prästerskapet att lägga Thomas’ tänkande till grund för sina teologiska ställningstaganden.

Jag måste väl erkänna att min egen filosofiska utbildning var mycket undermålig på många områden. Jag hade studerat filosofi i början av 1990-talet. Efter studierna var jag väl bevandrad i modern samtida filosofi men kunde knappast något om äldre eller medeltida filosofi. I mina egna studier finns alltså ett stort tomrum – en lacuna – och jag kämpar fortfarande efter många år med att fylla igen det.

Jag hade under flera år tillfälle att undervisa i fundamentaldogmatik, liturgisk och andlig teologi för aspiranter till det permanenta diakonatet. Jag är mycket tacksam att få förmånen att undervisa dem därför att det hjälpte mig att bli lärare i filosofi och förmedla några viktiga idéer i läran och det på ett sätt som var engagerande, grundligt och pastoralt inriktat. Skillnaden är stor mellan att undervisa på gymnasiet och att undervisa vuxna män som gärna vill bli vigda till tjänst i Kyrkan. Skillnaden är massiv mellan pedagogiken (undervisning av ungdomar) och andagogiken (undervisning vuxna). Jag blev tvungen att lära mig skillnaden på mycket kort tid som lärare för dessa diakonkandidater.

Jag insåg ganska så omedelbart att många av diakonkandidaterna mer eller mindre saknade kunskaper i filosofi. När man ska undervisa i dogmatisk teologi och försöka visa på skillnaderna mellan person och natur i den heliga Treenigheten blir det egentligen svårare än nödvändigt om man inte har en god filosofisk bakgrund.

Filosofin ger oss kategorierna, definitionerna och distinktionerna och förser oss med ett ramverk att bygga teologin på. Det kanske inte säger oss vad vi ska tänka men det lär oss hur vi kan tänka. När vi sedan studerar filosofins historia upptäcker vi att det finns en samverkan mellan tron och kulturen. Ser vi bara till hur nicenska trosbekännelsen formulerades förstår vi också vilken hjälp filosofiska begrepp är för att uttrycka den teologiska tron.

Det är ändå bra att göra en viss skillnad på den som följer en teologisk studieplan och den som bara vill lära sig lite mer om tron. Visst hjälper filosofin till men i ett högskoleprogram har Kyrkan lagt fram förslag till vilka förkunskaper i filosofi som är nödvändiga innan man påbörjar teologistudierna på allvar på universitetsnivån.

Den katolska biskopskonferensen i USA har i 6:e upplagan av prästutbildningsprogrammet (2008, som i sin tur utgick från påven S:t Johannes Paulus II:s föredömliga uppmaning Pastores Dabo Vobis (efter synoden 1992) föreslagit följande schema:

1 Filosofins historia. När vi lärt oss vad de stora tänkarna i det förflutna och i nutiden har lärt, lär vi oss något om vad människor i alla tider tänkt och vet som trons människor att det finns de vi instämmer med och de vi inte instämmer med. Vi kan av klassiker som Platon och Aristoteles lära oss en del av vad som påverkade S:t Johannes evangelisten och kyrkofäderna, S:t Augustinus – på samma sätt som vi i fallet Aristoteles lär oss något hur tänkare som S:t Thomas av Aquino ”gav ett dop ” till bildandet av sann kristen filosofin genom denna förkristna vishet som han funnit hos Aristoteles.

När vi studerar tänkandet hos medeltida filosofer, inte bara S:t Thomas, utan också Johannes Duns Scotus och William av Ockham, och många andra med dem, kan vi få se rötterna till vår samtids begrepp om personen själv och verkligheten. Det stämmer särskilt väl in när vi läser den moderna filosofins historia med sådana tänkare som René Descartes, vars ”nya blick på subjektet” för all framtid förändrade de flesta västerlänningars verklighetssyn, vare sig de är medvetna om det eller inte! När vi studerar modern filosofi och kommer in på existensialismen, personalismen, och många andra ”ismer”, upptäcker vi vilken vittgående inverkan det haft vårt sätt att uttrycka vår tro.

2 Logiken. Kanske någon undrar hur logiken kunde hjälpa oss att förstå Kyrkans tro. Jag brukar svara att det inte finns någon riktig skillnad mellan tro och förnuft även om de naturligtvis är olika var för sig. Lär vi oss att resonera och argumentera sammanhängande kan det bara vara till hjälp för att förstå tron och överföra den på ett trovärdigt sätt.

3 Epistemologin. Här studerar vi hur vi kan veta något och undersöker mänsklig kunskap. Det är av betydelse att vi förstår detta ämnesområde innan vi studerar någon form av teologi, särskilt moralteologin och den dogmatiska teologin.

4 Metafysiken. En god kunskap i metafysik är en viktig förkunskap för att medverka till en katolsk teologisk metod. Metafysiken ägnar sig som en gren på filosofins träd åt väsendet och varat.

5 Etiken. ”Gör det goda och undvik det onda” var S:t Thomas’ av Aquino första axiom och det är just detta studiet av etiken lär oss att göra.

6 Naturteologi. Denna teologi är en viktig förberedelsefas inför studiet av teologin därför att den undersöker Guds natur, hans varande och det vi kan tänka oss kännetecknar Gud.

7 Filosofisk antropologi. Att förstå vad det innebär att vara människa är själva temat för detta studium. Om vi kan börja förstå det mysterium det mänskliga är kan det i sin tur leda oss vidare till ett studium av vad det betyder att vara en mänsklig varelse i ljuset av Kristus. Det ingår i den dogmatiska teologin som de studerande kan kalla teologisk antropologi.

9 Politisk filosofi. Det är detta område Vatikanens kongregation för katolsk utbildning nu menar är särskilt viktigt att teologistudenterna har avslutat innan de börjar teologistudierna. Det främsta skälet till detta är att den kristne, som är i världen men inte av världen, skall ta aktiv del i stadens liv, polis, och föra med sig till den sin kristna tro som kan skänka ljus åt varje enskild situation i polis, staden. 

Ja, filosofin är teologins personliga assistent! Som vi nu har velat säga lär den oss inte vad vi skall tänka utan hur man ska göra för att tänka. Det stämmer säkert för oss alla i en värld där alla har en röst på internet (det gäller mig själv också) att behovet av en god grundläggande filosofi behövs mer än någonsin!

 

Fader John P. Cush är präst i stiftet Brooklyn (USA). Han har en tjänst som dekan och studierådgivare i Påvliga nordamerikanska högskolan i staten Vatikanen, Italien. Han är Heliga teologi doktor och undervisar också som biträdande professor i teologi och katolsk kyrkohistoria på Gregorianum i Rom.

                                                                 Blogg 14 juni, 2019 av fader John P. Cush.

                    Översättning för Katolsk Horisont i juni 2019, Göran Fäldt.

 

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här