Då var det dags att skriva en ny Sanctus artikel om vittnesbörd. Efter flera dagars eftertanke om vem jag ska intervjua. Vem jag ska kontakta? Vad ska jag skriva om den här gången? Jag brukar öppna bibeln på en slumpmässig sida när jag behöver svar och brukar läsa den vers som mina ögon faller på från evangeliet. Den här gången berättelsen som låter mig reflektera över hur lyder mitt vittnesbörd egentligen? Vad är det jag berättar för andra om vad Jesus har gjort i mitt liv? När vi bär vittnesbörd är det viktigt att vi delar med oss till andra och berättar av kunskapen om det vi vet är sant. Om vad Gud har gjort i våra liv. Det blir inte alltid som vi förväntat oss men det blir som Gud har tänkt.

Vittne

Ordet martyr kommer av grekiskan som betyder vittne det vill säga den som med sitt liv fått plikta för sin tro. Vilka Kristusvittnen var dessa första kristna som ska ha sett någon händelse med egna ögon och inte velat förneka vittnesbördet om världens frälsare? Många gånger mitt i allt har Gud visat sig på de mest underbara sätt. Ibland måste vi bara stanna upp och låta själen komma ikapp och titta bakåt i backspegeln för att inse i vilka situationer Gud har funnits och påverkat våra liv. Det starkaste vittnesbördet kan vara att ärligt berätta vad Jesus har gjort i våra liv.

Livets storm

Jag backar flera år tillbaka i livet och talar i stället om den där förhatliga höstdagen även om hösten är min favoritårstid. Regnet kom piskande uppifrån, från sidorna och nerifrån. Det var blåsigt, kallt och grått. Det var som att jag seglade genom livet i en storm under utmanande blåsiga omständigheter. Som i berättelsen Markus 4:35-41. När Jesus och hans lärjungar var ute och seglade i en båt blev det ett hemskt oväder och Jesus stillade stormen. Ibland är stormar en del av livet och vinden pinar och piskar upp vågorna runtomkring oss. Mörkret gör det svårt för oss att se och vi kanske inte ens vet åt vilket håll vi är på väg. Det hade gått många år. Allt hade gått så fort. De åren hade jag genomlevt en kris och nått ett läge där jag kommit till en vägs ände, en väg som tagit slut, en mur alltför brant för att kunna klättras eller hoppas över. Min psykiska hälsa sviktade och jag hade hamnat i en så kallad ond cirkel under en längre tid med psykisk ohälsa. Det gjorde ont att bara existera. Jag var då en människa med hopplöshet, många år hade gått förgäves. I min värld var jag som en öde ö. I flera månader levde jag för att bara besöka St Franciskus katolska församling i Jönköping. Det var min sista räddningsplanka och tillflykt. För varje dag som gått hade jag kommit närmare Gud. ”Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er.” Matteus 7:7. Fastän jag hade färdats långt och sökt kände jag ändå inte att jag kommit någonvart. Den kvällen uppsände jag den mest uppriktiga bön jag någonsin bett i hela mitt liv och svaret fanns framför mina ögon.

"Att leva med Maria är alltså att försöka handla som Maria"

Maria och Jesus

Tystnadens enda språk var fotstegen som hasade sig fram över golvet, ljudet av entrédörrens slag hördes när den hade stängts, i den nedsläckta kyrkan gick jag in. En knackning på en dörr och jag hade stigit in, fridykt i mina tankar. Ibland satt jag bara där framför det fantastiska stora krucifixet skuret i trä med Kristusfiguren och Mariastatyn som finns under det stora krucifixet. Framför denna kvinna i runt fyrtiosex år och vad som föreföll var hennes vuxna son hängande inför mig på korset och där bad jag, knäfallen förstås.

Detta var innan jag ens förstod vad den heliga Maria i den Katolska tron egentligen handlade om. Även om jag är född katolik. Den som skulle komma att förändra mitt liv för alltid. Det är inte förrän nu efteråt jag inser hur jag känt mig fallande från toppen av ett berg mot botten utan någon fallskärm. Befunnit mig vid en torr källa. Jag visste inte vem denna människa i människan längre var. Mot denne fördes ett krig av mörkrets värld. Tankarna hade förlamad mig. Ingen vet och detta vittnesbörd skulle kanske aldrig ha sett dagens ljus. Mina tankar var som ett upprört hav, där en bitter strid utkämpades med motstånd och med bönen som vapen.

"Allting utgår från korset."

En överenskommelse

Jag slöt en överenskommelse till min himmelska moder och ödmjukade mig, utgöt mitt hjärta och gav hela mig själv till Jesus genom Maria, och i gengäld tog jag emot honom genom henne. Det var så enkelt, så kort, så säkert, så perfekt. Allt som är mitt är ditt. Jag ställde mig till hennes sons förfogande och vilja, bad om hennes vägledning om hon bara skulle förbereda och visa vägen för mig. Hur vi kan säga vårt fullständiga ja till Gud och att leva detta fullständiga ja som Maria. Det hon fick vara en del av hjälper oss att säga ja till Gud. Att låta sig förvandlas på ett särskilt sätt. Och det måste sägas ja till det. ”Låt oss aldrig säga att vi inte kan”, skriver den helige Maximilian Kolbe, ”ty den Obefläckade finns precis för att var och en skall kunna.” Jag visste ju inte vad detta var tills flera år efteråt när jag började djupdyka i ämnet Mariologi, läran om Maria. Alla läror om Maria är egentligen ett upphöjande av Jesus Kristus. Hade inte Jesus på korset något viktigare att säga i ögonblicket som betyder något som kom att förändra världshistoriens tidslinje? Allting utgår från korset. "Kvinna, där är din son." Sedan sade han till lärjungen: "Där är din mor." Från den stunden tog lärjungen hem henne till sig.” Johannesevangeliet 19:26-27 Inom mig brann en låga, en andlig eld som gav näring åt själen och hamnade i händelsernas centrum från mörker till ljus, från död till liv, från hopplöshet till hopp, från meningslöshet till mening, från att vara blind till att kunna se. Den sortens personliga transformation kallas för själens mörka natt. Den jag var innan och den jag är i dag är två väldigt olika personer. Livet förändras när man förstår vem man tillhör. En verklig förändring, en resa som innefattar många små dödsögonblick. Som det Grekiska ordspråket lyder ”Du måste dö innan du dör för att inte dö när du dör!”

Det hoppfulla och meningsfulla

Efter några veckors tid förändrades allt runt omkring mig snabbt. Trots alla mörka moln som tornade upp sig vid horisonten och åskovädret som var på väg att dra in över mig, började de hoppfulla och meningsfulla dagarna komma till liv. Mitt liv förvandlades till en lysande soluppgång. Fylld av en fridfylld känsla som var längre bortom platsen där jag en gång var. Att se livet ur ett annat perspektiv än det vanliga med en inre kompass. Några graders kursändring knappt märkbar i stunden, men över en lång resa kan avgöra om var den slutar. Det är inte vindens blåsning, utan segelsättningen som kommer att avgöra vår riktning i livet. Det är tron på att vinden kommer att blåsa och föra vår båt till en ny och bättre hamn. Det jag sökt, det som låg mest fjärran som var en djup och länge väntad dröm att upptäcka en gnista av Guds kärlek. En andra chans och en förändring tack vare den Heliga Jungfru Maria. Vår andliga Moder i himlen är perfekt på alla sätt! Precis som en riktig mamma förstår hon allt vi går genom. Precis som vi upplever har hon upplevt under sitt jordeliv också. Att acceptera Kristendomen utan Maria för mig är som att ha en smartphone utan wifi, en bil utan motor. Vad är det som håller den igång? Det som betydde något för mig då var korset och vid korset stod Maria.

Att bära sitt kors

De flesta om inte alla människor har något kors att bära i sitt liv. Det finns många sorters kors. Sitt kors bär man vanligtvis själv. När vi går genom livet även med tron är det oundvikligt att vi då och då faller. Det viktiga är dock att vi reser oss upp. Men vi kan lita på Gud. Han kommer aldrig att ge oss ett kors att bära mer än vi kan hantera och utöver det vi kan uthärda. Korset är punkten för det största lidandet, för död och förvandlingen. Men Gud har inte lovat oss ett enkelt och smärtfritt liv här på jorden men ett spännande, glädjefyllt och rikt liv. Det finns en sång som lyder: ”Med Jesus i båten kan man le mitt i stormen”

Leva med Maria

Att leva med Maria är alltså att försöka handla som Maria eller skulle ha handlat om hon befunnit i samma situation. Hon har visat oss vilken livsstil man skall välja när man tillhör den kristna familjen. Jag skulle inte haft den tro och det vittnesbörd jag har i dag om Jesus Kristus om det inte vore för Jungfru Maria. Jag upptäckte kyrkans värdefulla skatt. Bröllopet i Kana där Jesus och lärjungar var bjudna och Jesus förvandlar vatten till vin när den tar slut. Hans mor sade till tjänarna: ”Gör det han säger åt er.” Joh 2:5. Hon orienterar oss, vägleder oss och ger oss svar på frågor vi vet inte har. Tack till alla jag träffat inom kyrkan för energin, kärleken, vänskapen, uppriktigheten och mycket annat inom dessa år. Gud gav mig inte vad jag ville, men gav mig vad jag behövde. Jag skulle aldrig för allt i världen säga annat än ”Heliga Maria, Guds moder, bed för oss syndare, nu och i vår dödsstund. Amen.”

"Vår andliga Moder i himlen är perfekt på alla sätt!”

Ricky Gazrawi

Vi publicerar artikeln som kommer från den katolska ungdumstidningen Sanctus  nr 1/2023. Vi publicerar den med författarens tillåtelse.

Katolsk Horisont