Tre benediktinsystrar av Maria, drottning av apostlarna är idel leenden i Colwich Abbey i Staffordshire, England. Foto: Med tillstånd av benediktinsystrarna av Maria, apostlarnas drottning)

Benediktinerna av Maria, apostlarnas drottning – grundad av syster Wilhelmina Lancaster, vars kropp förra året upptäcktes vara anmärkningsvärt välbevarad – delade med sig av några spännande nyheter i sitt nyhetsbrev för våren 2024: Denna spirande religiösa orden, med sitt moderhus i Gower, Missouri, lägger inte bara sista handen vid sitt kloster i Ava, Missouri, och förbereder sig för att flytta in i ett nyligen utrymt Poor Clare-kloster i Evansville, Indiana, men en kombination av nödvändighet och försynen har gjort det möjligt för systrarna att expandera bortom USA till England.

Immigrationssvårigheter har gjort att några av ordens systrar som kommer från länder utanför USA har tvingats i exil. Ärkebiskop Bernard Longley från ärkestiftet Birmingham, England, har välkomnat orden till ärkestiftet.

Ordens framtida hem i Staffordshire, England, är St. Mary's Abbey i Colwich, ett kloster rikt på historia. "Colwich Abbey grundades av Saint Thomas Mores barnbarnsbarn, med nunnor som en gång förvisades från England under den elisabetanska förföljelsen och förvisades tillbaka dit under den franska revolutionen", skrev moderabbedissan Cecilia Snell i ordens senaste nyhetsbrev. Hon hoppas att det kommer att bli "en plats för expansion, särskilt för framtida utländska kallelser till vårt samhälle".

Tillfälligt kapell i Colwich (Foto: Med tillstånd av benediktinerna av Maria, apostlarnas drottning)

Systrarna turnerar i Colwich. (Foto: Med tillstånd av Marias benediktiner, apostlarnas drottning)

I en mail-intervju med The Register nyligen berättade moder Cecilia att ordens expansion till Colwich Abbey skulle göra det möjligt för den benediktinska traditionens historia i detta utrymme att fortsätta: "Klostret var känt för sin tillbedjan av det heliga sakramentet och dess berömda grundare. Viktigast av allt är att det är en del av benediktinernas återetablering i England. Under Henrik VIII:s och Elisabet I:s förföljelser tog ordensfolket sin tillflykt till den europeiska kontinenten och begav sig sedan tillbaka till England så snart de kunde. I Colwichs fall återvände nunnorna under franska revolutionen, eftersom det inte längre var säkert att stanna kvar i Frankrike.

Kopplingen till S:t Thomas More, vars högtid kyrkan firar den 22 juni, är en annan aspekt av denna oväntade expansion som gör systrarna ivriga. Moder Cecilia berättade att helgonet har en speciell plats i ordens hjärta: "Den helige Thomas More har alltid varit mycket älskad av vårt samhälle, och vi tänker på honom inte bara som advokaternas beskyddare, utan som ett helgon av glädje och nåd under eld, nåd som håller upp under en tidsålders utmaningar."

S:t Thomas More | Allmän egendom

Hon tillade: "Vi betraktar honom som ett stort ljus för kyrkan i vår tid. Thomas More levde i en tid då det fanns mycket kapitulation runt omkring honom, till och med i hierarkin, men han befanns vara en trofast son till kyrkan. Han är också ett enastående exempel på ett gift helgon, som dog som ett vittne om det traditionella äktenskapsbandets helighet och oupplöslighet. More visade sig vara trogen sin egen kallelse som gift i livet och gav modigt vittnesbörd i döden och vägrade att kompromissa med Kristi lära om äktenskapet, till och med inför en jordisk kung."

Ett annat ljus för systrarna är förstås syster Wilhelmina. Mitt i ordens blomstring är hon ständigt närvarande. "Jag är helt säker på att syster Wilhelmina skulle bli mycket glad över att få höra om vår expansion. Hon hade en stor hängivenhet till martyrerna, och särskilt till de engelska martyrerna som helgonen Edmund Campion, John Fisher, Thomas More och Margaret Clitherow. Intressant nog härstammar en del av syster Wilhelminas släktträd från England: "Hennes rötter kan spåras tillbaka till kungahuset Lancaster, som frambringade Henrik V och andra berömda monarker."

Syster Wilhelmina skulle sannolikt också ha blivit uppmuntrad av att se en återupplivad längtan efter klosterlivet, vilket framgår av de dagliga kallelseförfrågningar som orden får. Om denna önskan att urskilja med orden pekade Moder Cecilia på det unika sätt att leva som klosterväsendet kallar en människa att leva.

"Jag tror att det finns en törst efter klosterlivet, eftersom det verkar stå i skarp kontrast till världen som vi känner den, en värld som blir alltmer självcentrerad", sa hon. "Klosterlivet främjar istället ett mycket gudscentrerat sätt att leva: Gudsmedvetet istället för självmedvetet, med insikt om att världen faktiskt kretsar kring Gud och inte oss! I denna eviga cykel finns en källa till stabilitet som världen inte kan erbjuda, en som hjälper oss att förstå vilka vi verkligen är, som upphöjer oss till värdigheten av Kristi brudar, en ambition som vi inte skulle kunna åta oss annat än genom hans kallelse och hans nåd.

Systrarna ber rosenkransen i St. Paul's i London. (Foto: Med tillstånd av Marias benediktiner, apostlarnas drottning)

I år, säger moder Cecilia, kommer orden att växa till mer än 70 systrar, vilket gör behovet av utrymme bortom moderhuset i Gower och dotterhuset i Ava nödvändigt.

Kommuniteten samlas före den engelska avresan. (Foto: Med tillstånd av Marias benediktiner, apostlarnas drottning)

En annan koppling mellan England och orden är det faktum att England traditionellt har haft titeln "Vår Frus hemgift", eftersom, som en artikel i Register förklarade, "England 'sattes åt sidan' som en gåva till Vår Fru", och Mariahängivenhet är en del av landets arv. Under titeln Maria, apostlarnas drottning har syster Wilhelminas systrar nu möjlighet att bidra till att Marias hängivenhet återuppstår i England.

Under denna övergångstid ber systrarna läsarna att be för dem mitt i det okända som kommer med tillväxten, att deras tillit till Herrens försyn ska fördjupas. "Eftersom det är Guds verk litar vi på att han kommer att slutföra det", sa moder Cecilia. "Vi ber bara att alla ber att vi förblir mycket trogna: mycket trogna den kallelse som han har kallat oss till."

Systrarna utanför moderhuset i Gower, Missouri (Foto: Med tillstånd av Marias benediktiner, apostlarnas drottning)

Systrarna ber inne i moderhusets klosterkyrka. (Foto: Med tillstånd av Marias benediktiner, apostlarnas drottning)

När benediktinerna av Maria, apostlarnas drottning, återupplivar de historiska religiösa platserna i både Staffordshire och Evansville, syns en annan aspekt av sin tillväxt till vittnesbördet från sin grundare.

"Syster Wilhelmina har verkligen varit en enorm välsignelse för oss på så många sätt, men mest på dolda sätt. Det har varit en källa till exponering och fler kvinnor har hört talas om oss, men jag skulle säga att syster Wilhelmina har varit drivkraften att söka sig till ordenslivet på allvar, säger moder Cecilia. "De ser i livets väg att hon grundade en säker vägvisare till helighet genom tecknet på sin egen helighet. Det är ganska trevligt att ha gått från att vara känd som "de sjungande nunnorna" till "syster Wilhelminas nunnor". Det verkar mycket mer passande, eftersom syster Wilhelmina alltid har varit en inspirationskälla, särskilt för dem som kände henne."

Lindsey Weishar

Lindsey Weishar Poeten och författaren Lindsey Weishar har en MFA från University of Missouri-Kansas City. Hon skriver för en mängd olika tidningar, bland annat för tidskriften Verily. Hennes krönika "Min kallelse är kärlek" publiceras i The Catholic Post, tidningen i hennes hemstift Peoria, Illinois. Hon skriver från Kansas City, Kansas, där hon arbetar på Donnelly College.

Till svenska, juni 2024, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här