Torsdag den 18 januari

S:t ERIKS DOMKYRKAS INVIGNING

Fest

Man väljer en av följande läsningar.

 Läsning Jes 56:1, 6–7

Så säger Herren:

Håll er till det som är rätt

och handla rättfärdigt,

ty min hjälp kommer snart,

min rättfärdighet skall segra.

Främlingar som sluter sig till Herren

och vill göra tjänst hos honom,

älska Herrens namn och vara hans tjänare,

ja, alla som iakttar sabbaten och inte vanhelgar den

och håller fast vid mitt förbund

får komma till mitt heliga berg

och glädjas i mitt bönehus,

och deras brännoffer och slaktoffer

skall jag ta emot på mitt altare.

Mitt hus skall kallas

ett bönens hus för alla folk.

eller:

Läsning Heb 12:18–19, 22–24

Ni har inte kommit till ett berg som man kan ta på, ett berg i lågor, inte till töcken, mörker och stormvind, till basunstötar och en röst som talade så att de som hörde den bad att slippa höra mer. Nej, ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och står inför mångtusende änglar, en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen; ni står inför Gud, allas domare, inför andarna av de rättfärdiga som har fullkomnats och inför Jesus, förmedlaren av ett nytt förbund, och det renande blod som talar starkare än Abels.

Responsoriepsalm                                                                        PPs 84:3–5, 10–11 (R. jfr 5a)

R. Saliga de som bor i ditt hus, Herre Sebaot.

Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar,

                      min själ och min kropp jublar mot levande Gud. R.

Ty sparven har funnit ett hus

                      och svalan ett bo där hon kan lägga sina ungar :

dina altaren, Herre Sebaot,

                      min konung och min Gud. R.

Saliga de som bor i ditt hus,

                      de lovar dig ständigt.

Gud, se till vår sköld,

                      vänd blicken till din smorde. R.

En dag i dina gårdar

                      är bättre än tusen andra,

jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus

                      än vistas i de gudlösas hyddor. R.

Halleluja                                                                                                                       Hes 37:27

V. Min boning skall finnas hos dem.

Så skall jag vara deras Gud, och de skall vara mitt folk.

Evangelium                                                                                                              Joh 4:19–24

Vid den tiden sade den samariska kvinnan till Jesus: »Herre, jag ser att du är en profet. Våra fäder har tillbett Gud på det här berget, men ni säger att platsen där man skall tillbe honom finns i Jerusalem.« Jesus svarade: »Tro mig, kvinna, den tid kommer då det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern. Ni tillber det som ni inte känner till. Vi tillber det vi känner till, eftersom frälsningen kommer från judarna. Men den tid kommer, ja, den är redan här, då alla sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty så vill Fadern att man skall tillbe honom. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.«

S:t Eriks domkyrkoförsamling

S:t Eriks domkyrkoförsamling är en av de största församlingarna i Stockholms katolska stift med cirka 10 000 registrerade medlemmar. Drygt 2500 personer besöker någon av de sju söndagsmässorna i själva domkyrkan. Varje vardag firas mässa både på morgon och kväll. Varje lördagsmorgon finns sakramental tillbedjan och lördagskväll hålls vigiliemässa samt rosenkransbön. I församlingen arbetar både präster, ordenssystrar och lekmän som kompletterar varandra i sin tjänst för kyrkan. Domkyrkofösamlingens område omfattar södra delarna av Stockholms stad och de södra närförorterna.

Församlingens kyrkoherde sedan augusti 2021 är fader Grzegorz Janski. I församlingen verkar också en kaplan samt subsidiarer och ytterligare präster för speciell själavård samt ordenssystrar ”Serafimsystrar”.

Vad vet vi om den helige Erik Sveriges skyddspatron?

Den mest utförliga källan är Erikslegenden som författades tidigast omkring 1270 i syfte att få till stånd en kanonisering av Erik. Den äldsta bevarade handskriften med legendens standardversion, Registrum Upsalense, är från 1344 och förvaras i Riksarkivet. I den finns bland annat det tidigaste kända omnämnandet av Eriks påstådda korståg till Finland, vilket saknar stöd i andra källor och därför har ansetts vara en uppdiktad berättelse.

I British Museum finns en äldre och betydligt kortare version i ett breviarium skrivet i slutet av 1200-talet för Linköpings stift. Standardlegenden har levnadsbeskrivning ("vita") och beskrivning av 50 mirakel. Den är ursprungligen författad av priorn i Sigtuna dominikankonvent, sedermera biskopen i Västerås Israel Erlandsson och måste alltså ha varit färdig senast 1311 då han dog. Kort därefter, 1314, nämns för första gången ett S:t Eriks kapell i Uppsala.

Det källkritiska huvudproblemet med en helgonlegend är att dess syfte inte är att återge fakta om personen utan att legitimera dennes helgonstatus. Man kan därför inte lita på en enda sakuppgift i en helgonlegend och man kan vara helt säker på att för personen ofördelaktiga uppgifter har utelämnats.

Enligt en notis från 1158 i Danmark var Erik kung av Västergötland.[4] Erik nämns också i Västgötalagens kungalängd, som meddelar att Erik led en våldsam död. (Källa: Wikipedia)

Slutbön för firandet av festen S:t Eriks domkyrkas invigning:

Gud, av levande och utvalda stenar bygger du ett hus för din härlighet. Gör din kyrka rik på Andens alla gåvor, och låt allt vad du nedlagt i oss bära frukt för ditt eviga rike. Genom din Son…

Tidegärden dem 18 januari, sidan 1158.

Redigerat: D Göran Fäldt.