Klostret Pannonhalma, som grundades 996, ligger på toppen av en kulle som en helig fästning i hjärtat av västra Ungern, fylld med skönhet och heliga byggnader. (foto: Péter Orosz)

Den inneboende civilisatoriska dimensionen av kristendomen i Europa fångas bäst när man besöker ikoniska religiösa platser som kom till redan innan de länder som hyser dem etablerades.

Det territoriella klostret Pannonhalma, som grundades år 996 på en kulle som en helig fästning i hjärtat av västra Ungern, är ett av dem. Detta landmärke i den europeiska kristenheten, vars basilika firar det åttonde hundraårsjubileet av sin invigning år 2024, förblir ett nav av intresse i landet för de många kulturella utbildningsaktiviteter som erbjuds, liksom för dess högkvalitativa vinproduktion, baserad på förfäders kunskap.

När UNESCO listade klostret som ett världsarv i samband med 1 000-årsjubileet av dess grundande år 1996, erkände man att klostret bär "ett särskilt vittnesbörd om kristendomens spridning i Centraleuropa, som berikas av den fortsatta närvaron av benediktinermunkar som har arbetat för fred mellan länder och folk i tusen år".

Klostret är ett världsarv (Photo: Péter Orosz)

Äldre än Ungern självt

Vid ingången till det medeltida klosterkomplexet välkomnade fader Bánk Szita, en flerspråkig munk med skarpa ögon och encyklopedisk kunskap, The Register med värme och glädje. Trots den milda försommareftermiddagen den 31 maj förstärkte det regniga vädret byggnadernas kromatiska kontraster, som har genomgått olika arkitektoniska utvecklingar under århundradena.

"Detta kloster är äldre än Ungern självt, för kung Stefan (grundaren av det ungerska kungadömet år 1000) kröntes bara fem år efter dess grundande", noterade fader Szita, när han gick mot basilikan, där ett bröllop skulle firas. "Den är äldre än den ungerska kyrkan själv, för på den tiden fanns det inga biskopsstift i regionen, bara missionärer."

Basilikan, å sin sida, byggdes i början av 1200-talet och invigdes 1224 - i närvaro av kung Andreas II - i stället för en tidigare kyrka som invigdes av Sankt Stefan 200 år tidigare och som förstördes av en brand. I senromansk, tidig gotisk stil är basilikan tillägnad Sankt Martin av Tours, en nyckelfigur i tidig europeisk kristendom som föddes i provinsen Pannonien, där klostret ligger.

Klostret Pannonhalmas bibliotek och basilika (Foto: Solène Tadié photos)

"Även om vi inte kan veta säkert, tyder historiska berättelser på att byggarna kom från Frankrike och hade arbetat med katedralen i Reims innan dess", säger fader Szita.

Banden mellan denna plats och Frankrike slutar inte där, eftersom staden Tours, där Sankt Martin är begravd, också donerade hans reliker, som är placerade i kryptan, den äldsta delen av den nuvarande byggnaden. Det är också här Otto von Habsburg, Österrike-Ungerns siste kronprins, har vilat sedan sin död 2011.

1 000 år av (nästan) oavbruten närvaro

Även om basilikans interiör renoverades 2012, med moderna möbler som är utformade för att harmoniskt smälta in i den medeltida arkitekturen, bär krypgångarna fortfarande spår av en sekelgammal historia, lika rik som den var turbulent.

På höger sida av den röda marmortrappan som leder upp till den symboliska Porta Speciosa som går från klostret till kyrkan (ovanför vilken finns en fresk från 1800-talet som föreställer Sankt Martin som skär av en bit av sin mantel för att ge till en fattig man; följande natt uppenbarade sig den stackars mannen klädd i halva manteln för honom i en dröm, i Kristi skepnad, för att illustrera att det som görs mot den minsta av hans bröder, görs mot honom) är en märklig gravyr, som skulle kunna misstas för en okunnig turists graffiti. "Detta är signaturen av en av de polska soldater som skickades för att försvara klostret mot de turkiska inkräktarna som ockuperade Ungern på 1500-talet, en viss Iacobus Uniesovski, som också angav året 1578", sade benediktinermunken och tillade med ett leende att anekdoten roade påven Johannes Paulus II när han besökte klostret för dess 1 000-årsjubileum.

Mer nyligen, för cirka 30 år sedan, avslöjade arkeologiska fynd väggar och fresker i södra sidoskeppet som går tillbaka till början av 1000-talet (Stefanstiden), som överlevde branden men täcktes över när det gotiska klostret byggdes 200 år senare.

"Vår kommunitet har kontinuerligt levt här, med undantag för två avbrott – det av den ottomanska ockupationen, under vilken munkarna var tvungna att fly i 30 år, och det av den österrikiske kejsaren Josef II, som upplöste benediktinorden i sitt område 1786", fortsatte fader Szita. Orden återupprättades av kejsar Frans II 16 senare, 1802.

På 1900-talet, efter de två världskrigens vedermödor, upplöste kommunistregimen klosterordnarna igen, men tillät munkarna att stanna kvar och deras gymnasieskola att fortsätta sin verksamhet, trots regelbundna hotelser.

Denna följd av avgörande händelser i landets och den gamla kontinentens historia, från den mongoliska invasionen 1241 till de turkiska invasionerna och Sovjetunionens fall, har skickligt rekonstruerats i en tillfällig utställning i klostret, som kommer att pågå fram till slutet av jubileumsåret den 11 november, Sankt Martins högtid. Utställningen innehåller värdefulla arkivdokument, bland annat de brev som abbotar och biskopar från västra Ungern hade skickat till påven för att varna honom för den mongoliska invasionen, som redan hade ödelagt den östra delen av landet. De hastigt skrivna breven, som sändes oavslutade, blockerades i Siena i Toscana och nådde aldrig påven.

"Vår tradition blir ännu mer levande av det faktum att vi kunde stå emot århundraden av omvälvningar och krig, och behålla de vackra byggnaderna från det förflutna samtidigt som vi utvecklades med tiden", säger fader Szita.

"Undervisa och predika"

Men om det finns ett område där klostret har stuckit ut genom hela sin historia, bortom tidens mode och kriser, så är det utbildning och intellektuellt liv. Det var inom dess väggar som landets första skola grundades, år 996. Kung Stefan själv sände sin son, den helige Emeric av Ungern, för att studera där.

Denna aspekt fick en ny dimension på 1800-talet i och med återupprättandet av benediktinorden i regionen, på villkor att munkarna inriktar sin verksamhet på utbildning. Praedicate et docete – "predika och undervisa" – blev ett slags motto som integrerades i samhällslivets regler, vars huvudsakliga verksamhet än idag är undervisning. Som territoriellt kloster har Pannonhalma en jurisdiktionell autonomi som liknar den i ett stift och övervakar därför olika inrättningar i sina 15 församlingar, liksom Sapientia klosterteologiska universitet i Budapest. Själva klostret är där 28 munkar bor permanent, och dess gymnasieskola med 340 internatelever är fortfarande bland de bästa i Ungern.

Den prestige som är förknippad med dessa inrättningar förstärks ytterligare av närvaron av världens största benediktinbibliotek, en annan juvel i det ungerska arvet, med över 400 000 böcker, inklusive manuskript och inkunabler (pamfletter från boktryckarkonstens tidiga dagar) av stort historiskt värde. Den byggdes på 1800-talet i klassisk stil och har fresker och målningar inspirerade av grekisk och romersk mytologi.

"Det kan komma som en överraskning att det inte finns några kristna figurer i den, helgon och eremiter till exempel, men det fanns en önskan att skilja denna plats från resten av komplexet genom att göra den uteslutande inriktad på vetenskap", kommenterade fader Szita.

Klostret innehåller världens största benediktinbibliotek, tillsammans med statyer och antika dörrar. (Foto: Solène Tadié photos)

Mellan himmel och jord

Denna speciella intellektuella kallelse har inte hindrat munkarna, vars första motto som benediktiner är ora et labora ("bed och arbeta"), från att helt och fullt återvända till arbetet i landet under de senaste decennierna. Detta har gjorts inte bara genom produktion av lokala delikatesser, utan också genom att deras vinframställningsverksamhet återupptogs år 2000, som inleddes när klostret grundades under medeltiden men övergavs efter andra världskriget. Tack vare ett samarbete med den ungerska utrikeshandelsbanken kunde munkarna förverkliga sina 52 hektar igen. kombinerar sina förfäders kunskap med moderna metoder för att producera vita och röda viner av en kvalitet som sällan matchas i landet.

Denna skickliga blandning av förankring i traditionen och öppenhet för nyheter som kommer från omvärlden verkar vara ett särskilt kraftfullt recept för att tilltala den yngre generationen som utgör en stor del av besökarna i klostret, vars motto är "samtida i 1 000 år".

"Alla epoker, konstnärliga och arkitektoniska stilar, sammanstrålar på en enda plats vars enda syfte är att väcka själar till Gud: Det är en plats både forntida och modern, där alla tidsåldrar har satt sina spår. ... Det är det som gör att vår tradition fortfarande är så levande, säger fader Szita.

"Vi bevittnar en epokgörande förändring som får många unga människor att ifrågasätta sin livsstil, att släppa sina mobiltelefoner för en stund och komma tillbaka till landet, att återupptäcka kärleken till hårt arbete och omfamna det andliga livet mer fullständigt", avslutade han. "Vi, munkar i kommuniteten, är här för att följa dem på denna väg."

Solène Tadié

Solène Tadié är Europakorrespondent för National Catholic Register. Hon är fransk-schweizare och växte upp i Paris. Efter att ha tagit examen i journalistik från Roma III University började hon rapportera om Rom och Vatikanen för Aleteia. Hon började på L'Osservatore Romano 2015, där hon successivt arbetade för den franska sektionen och kultursidorna i den italienska dagstidningen. Hon har också samarbetat med flera fransktalande katolska medieorganisationer. Solène har en kandidatexamen i filosofi från det påvliga universitetet i Sankt Thomas av Aquino, och översatte nyligen till franska (för Editions Salvator) Defending the Free Market: The Moral Case for a Free Economy av Acton Institutes fader Robert Sirico.

Till svenska, juni 2024, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här