Prenatal könsdefiniering
Ett 16 veckor gammalt foster. Ur projektet Ett barn blir till.
Foto Lennart Nilsson
Som läsare på Katolsk Horisont kunnat förstå av artikeln om situationen i Bangladesh klick här på familjers begäran undersökning av mänskliga foster före födelsen för att fastställa barnets kön.
Av den anledningen är det av största vikt att känna till den lagliga situationen i Sverige och att undanröja varje misstanke att sådan prenatal könsdefiniering kan förekomma i vårt land. För att få klarhet i frågan har jag ställt frågan till Socialstyrelsen och fått följande svar inom ungefär en veckas tid:
Till: Socialstyrelsen <Socialstyrelsen@socialstyrelsen.se>
Ämne: Fråga om prenatal könsdefiniering
Hej! Arbetar på en artikel om könsdiskriminering i andra länder. Om prenatal könsdefiniering praktiseras är risken stor i vissa samhällstyper att flickor som första barn aborteras. Hur ser vår lagstiftning ut? Finns nationell riktlinje eller har landstingen beslutanderätt? Är en eventuell prenatal undersökning hos oss möjlig och kostnadsfri?
Med vänlig hälsning
Göran Fäldt
diakon i Katolska kyrkan
Svar 24 februari 2020 från Anders Kring, jurist inom Socialstyrelsen:
Aborträtten i sig är inte begränsad på så sätt att en kvinna behöver uppge sina bevekelsegrunder för att göra abort (före utgången av artonde havandeskapsveckan). Det är reglerat i abortlagen (1974:595).
För fosterdiagnostik finns regler i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:20) om fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Enligt 1 kap. 3 § SOSFS 2012:20 får fosterdiagnostik inte erbjudas i syfte att göra könsbestämning av foster, såvida det inte finns en känd ärftlig könsbunden sjukdom hos en genetisk förälder. Om ett fosters kön framgår vid en undersökning, får uppgiften om könet lämnas ut endast när den gravida kvinnan begär det i enlighet med 4 kap. 1 § tredje stycket lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.
Fosterdiagnostik får alltså som huvudregel inte erbjudas i syfte att könsbestämma foster. Om information om barnets kön ändå kommer fram får uppgiften bara lämnas ut om kvinnan begär det.
Kommentar: Inget annat svar var att vänta från Socialstyrelsen. Man kan alltså dra slutsatsen att de olika Landstingen inte kan avvika från den nationella bestämmelsen som framgår av Anders Krings svar och hänvisningar. Det hindrar inte att vi är på vår vakt, bland annat därför att ”flickaborter” förekommit i Sverige eftersom det varit förbjudet i andra nordiska länder. De fall som förekommit är otillåtna och oacceptabla och förekommer förmodligen inte längre. Det andra vi bör tänka på är att Kyrkan i Bangladesh försvarar fostrets rätt till liv men att det är oklart om en förändring genom lag kan åstadkommas i ett land med en sådan kultur och en sådan traditionell uppfattning om manligt och kvinnligt kön.
Vi kan alltid genom förbön stödja det arbete för Livet som Kyrkan utför i Bangladesh och i andra länder med liknande kultur.
Göran Fäldt