Kommande helg helgonförklaras dessa fjorton

6
min read

Kommande helg helgonförklaras dessa fjorton

fre, 10/18/2024 - 21:49
0 comments

Påve Franciskus inbjuder alla katoliker i veckan att lära känna de nya helgonen och be om deras förböner inför helgonförklaringen den 20 oktober.

Elena Guerra, Marie-Léonie Paradis, och Giuseppe Allamano hör till de saligförklarade som påven Franciskus ska helgonförklara den 20 oktober 2024. (foto: Oblates of the Holy Spirit; centremarie-leonieparadis.com; och okänd fotograf/ Public domain via Wikimedia Commons)

 

Bland de fjorton som blir Katolska kyrkans senaste helgon på söndag är en präst vars förbön ledde till mirakulöst botande av en man som klösts av en jaguar, en kvinna som övertygade en påve att utlysa en novena i hela världen till den Helige Ande och elva män i Syrien som vägrat avsvära sig tron och konvertera till islam. De 14 blivande helgonen hör inte till de mest omtalade, men är exempel på heroisk dygd som vittnar om heligheten i deras unika kallelser. Två är gifta män, pappor till åtta respektive fem barn, och tre grundare av religiösa ordnar som fått flera generationer av andliga barn med det andliga arvet att förvalta runtom i världen.

Påve Franciskus har inbjudit alla katoliker i veckan att ”lära känna de nya helgonen och be om deras förböner inför helgonförklaringen på S:t Petrusplatsen den 20 oktober. “De är tydliga vittnesbörd om den Helige Andes aktiva närvaro i Kyrkans liv,” sa påven.

Moder Elena Guerra (1835–1914)

Den Saliga Elena Guerra var till stor hjälp i uppmaningen till påve Leo XIII att alla katoliker skulle be novenan till den Helige Ande inför Pingsten 1895. Hon grundade Den Helige Andes Oblater, som erkändes som orden för gudsvigda systrar 1882, och som än idag arbetar i Afrika, Asien, Europa, och Nordamerika. Guerra var god vän med Leo XIII och S:ta Gemma Galganis lärare. Hon koms ihåg för sina andliga skrifter och för sin levande andakt till den Heliga Ande.

“Pingsten är inte över,” har Guerra skrivit. Den sker i själva verket varje gång och på alla platser därför att den Helige Ande vill ge sig själv till alla och alla som vill ta emot Honom kan alltid ta emot Honom, så vi behöver inte avundas apostlarna och de första troende. Vi måste bara inrätta oss själva som de och ta emot Honom på rätt sätt. Då kommer Han till oss, som Han kom till dem.”

Guerra ansattes under nästan hela sin tjugoårstid av en allvarlig sjukdom. Den prövningen visade sig omforma henne som person, eftersom hon i sin svåra situation inriktade sig på meditationer över Skriften och läsning av kyrkofäderna. Hon upplevde en kallelse under en pilgrimsfärd till Rom med sin far att viga sig helt till Gud. Hon hade då återhämtat sig efter sjukdomen och bestämde sig för att grunda en religiös kommunitet som skulle arbeta med skolundervisning.

Guerra skrev böner till den Helige Ande. En av dem var en rosenkrans till den Helige Ande. Bönerna fanns med i hennes brevväxling med påven Leo XIII.

Fader Giuseppe Allamano (1851–1926)

Salige Giuseppe Allamano var stiftspräst i Italien hela sitt liv. Hans arv till eftervärlden var ändå de två religiösa missionsordnar har grundade, Consolatamissionärerna och Consolatas Missionssystrar. Deras missionsområden var Kenya, Etiopien, Brasilien, Taiwan, Mongoliet och mer än tjugo andra länder där de spred evangeliet.

Salige Allamano sa till prästerna i ordern han grundade i norra Italien 1901, att de ”först måste vara helgon och missionärer sedan.”

“Som missionärer måste ni inte bara vara heliga utan extraordinärt heliga. Alla de andra gåvorna räcker inte för att bli missionärer utan det är helighet, och stor helighet, som behövs,” sa han.

Allamano var föredömlig genom att ”kombinera fokuseringen på heligheten med viljan att förstå sin tids andliga och sociala behov,” sa påve Johannes Paulus II vid saligförklaringen. ”Allamano var djupt övertygad om att ’prästen först och främst är en barmhärtighetens människa,’ vars ’bestämmelse är det största möjliga goda,’ och att heliggöra andra ’med sitt föredöme och sina ord’, med helighet och kunskap.”

Han hade tagit stort intryck av salesianernas och S:t Johannes Boscos andlighet. S:t Johannes hade varit hans andlige rådgivare och hans helige morbror S:t Josef Cafassos vittnesbörd hade också haft stort inflytande på honom.

Allamano helgonförklaras sedan Vatikanen erkänt ett unikt medicinskt underverk som tillskrivits hans förbön. Det gällde en man som botats efter att ha anfallits av en jaguar i Amazonas regnskog.

Sorino Yanomami kom från Amazonas regnskog där han 1996 överfölls av en jaguar som spräckte huvudskålen på honom. Platsen var svårtillgänglig och det tog åtta timmar innan han kunde flygas till sjukhus.

Medan han behandlades på sjukhuset (ICA) väntade sex Consolatas missionssystrar, en Consolatapräst och en broder tillsammans med mannens hustru. De bad med en relik av Salige Allamano om hans förbön.

Systrarna bad också en novena till Allamano om mannens helande och tio dagar efter operationen vaknade Sorino Yanomami utan neurologiska skador och utan andra påföljder i det längre perspektivet, enligt Dikasteriet för helgonförklaringar i Vatikanen.

Femton Consolatamissionärer är idag biskopar. De flesta lever i Afrika och Sydamerika och bland dem är kardinal Giorgio Marengo som är apostolisk prefekt i Ulan Bator (Ulaanbataar), Mongoliet.

Över 1000 medlemmar i Consolata ordnarna reser till Rom för att vara med om deras grundares helgonförklaring, säger fader James Lengarin till CNA. Han är ordens generalsuperior.

Moder Marie-Léonie Paradis (1840–1912)

Saliga Marie-Léonie Paradis var en kanadensisk ordenssyster som grundade Den Heliga Familjens små systrar ( The Little Sisters of the Holy Family).

Den Saliga, som egentligen hette Virginie Alodie, föddes i Akadien i Quebec, där hon kom att grunda ett institut som skulle samarbeta med nunnorna av det Heliga Korset (Holy Cross) för att bygga upp skolundervisningen i New Brunswick 1880.

Paradis grundade Little Sisters 1880 på anmodan av biskopen av Montreal. En viktig del av ordens spiritualitet är stödet för präster genom ivrig och trogen bön, men också genom matlagning på seminariernas och rektoratens tvätterier i ”ödmjuk tjänst i glädje” och som efterföljande av ”Kristus tjänaren”.

Systrarna driver idag fler än 200 institutioner för utbildning och evangelisering i Kanada, USA, Italien, Brasilien, Haiti, Chile, Honduras, och Guatemala.

Påven Johannes Paulus II kallade Paradis ”ödmjuk bland ödmjuka” när han saligförklarade henne under sitt besök i Montreal 1984. Det var den första saligförklaringen på kanadensisk jord.

Hon var inte rädd för olika slags hårt kroppsarbete, som är en börda för så många i vår tid, men som i allt hölls i heder och ära i den Heliga Familjen i Nasaret. I det livet såg hon Guds mening med sitt eget liv. Hon kände djup lycka och frid i ett arbete som i sig självt fordrade uppoffringar”, sa Johannes Paulus II.

“Hon visste att hon knöt an till den grundläggande inställningen hos Kristus, ’som inte kommit för att bli betjänad utan för att tjäna själv.’ För henne fanns inget större än att delta i eukaristin och det var en av de hemligheter som motiverade henne andligt,” tillade han.

Miraklet som tillskrivits Paradis’ förbön skedde med ett nyfött flickebarn som blivit friskt efter långt och svårt lidande genom ”långvarig perinatal asfyxi (kvävning, övers. anm.), multiorgansvikt och encefalopati (hjärnsjukdom, övers. anm.)” under och efter födelsefasen 1986 på ett sjukhus i Saint-Jean-sur-Richelieu, Kanada, enligt Vatikanen.

Martyrerna i Damascus, Syrien (1860)

Urnan med ben från “Martyrerna från Damascus”, de åtta fransciskanbröderna i Mindrebrödernas orden och de tre lekmännen, bröderna Francis, Abdel Mohti och Raphaël Massabki, står bredvid altaret i ett kapell och har invigts till de franciskanska martyrerna i den katolska kyrkan i den katolska stadsdelen Bab-Touma (S:t Paulus) i Gamla stan i Damascus. Martyriet skedde natten mellan 9 och 10 juli 1860. Åtta av martyrerna är Franciskanbröder, sex präster och två gudsvigda munkar, alla från Spanien utom fader Engelbert Kolland som var från Saltzburg, Österrike.

De tre andra är lekmän som också dödades i överfallet på den Franciskanska kyrkan den kvällen. Det var Francis, Mooti och  Raphaël Massabki, som alla var bröder från en katolsk maronitisk familj.

Francis Massabki som var äldst bland bröderna var pappa till åtta barn. Mooti var pappa till fem och kom dagligen till kyrkan S:t Paulus för att be och undervisa i katekesen. Yngsta brodern Raphaël var singel och sågs ofta i kyrkan dit han kom för att länge vara i bön och för att ge handhjälp åt bröderna.

Det var förföljelserna av kristna av muslimer och Shia Druze i Libanon och Syrien som slutade med martyriet. Flera tusen blev offer.

Sent på kvällen trängde sig extremister in franciskanernas kloster i det kristna kvarteret Bab-Touma (S:t Paulus) och massakrerade bröderna. Fader Manuel Ruiz, fader Carmelo Bolta, fader Nicanor Ascanio, fader Nicolás M. Alberca y Torres, fader Pedro Soler, Kolland, broder Francisco Pinazo Peñalver, och broder Juan S. Fernández bragtes om livet.

ACI Mena som är nyhetspartner med CNA: s arabiskspråkiga nyhetsförmedlare kunde vidarebefordra en berättelse om de tre bröderna Massabki som också var i kyrkan den kvällen. Angriparna sa till Francis Massabki att hans och brödernas liv kunde räddas på villkor att den avsvor sig den kristna tron och omfattaede islam. Francis svarade då: Vi är kristna och i den kristna tron ska vi dö. Som kristna fruktar vi inte dem som dödar kroppen, som Herren Jesus sagt.”

Sedan tittade han på sina två bröder och sa: ”Ha mod och ståf fasta i tron för segerkronan väntar på dem som håller ut till slutet.” De bekände omgående tron på Kristus med dessa ord: ”Vi är kristna och vi vill leva och dö som kristna.”

De elva martyrerna vägrade alltså att förneka sin kristna tro och omvända sig till islam. De blev då brutalt ihjälslagna. Några halshöggs med sabel och yxa. Några knivhöggs eller klubbades ihjäl.

Enligt kustodiet det Heliga Landets liturgiska kalender firas minnet av martyrerna den 10 juli varje år. De latinska och maronitiska församlingarna firar ofta dagen tillsammans i den syriska huvudstaden.

Courtney Mares

 

Courtney Mares

Courtney Mares

Översättning till svenska för Katolsk Horisont, oktober 2024, Göran Fäldt.

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här

Gråbröderna

De senaste artiklarna