Sophia Universitet är ett av de mest ansedda universiteten i Asien och har 14 000 studeranden idag. Påven Pius X uppdrog åt tyska jesuiter att grunda universitetet år 1906. (foto: Sophia University Archives.)

Jag fick 14 hela dagar i Japan för att sätta mig in i Katolska kyrkans aktuella situtation just när körsbärsträden var i full blom i april. Jag har tagit flyget, fotvandrat och åkt metro och snabbtåg. Det började med Ärkebiskop Tarcisius Isao Kikuchi i S:ta Mariakatedralen i Tokyo kvällen innan han åkte på sitt ad limina besök hos påve Franciskus i Rom och slutade med en känd Shinto präst, Mitsui Shinsaku, som är med under fredskonferensen i september som arrangeras av Sant’Egidio kommuniteten.

Statistiken säger inte så mycket. Det finns en befolkning omkring 125 miljoner. Av dem är runt 536 000 katoliker. Ytterligare 500 000 katoliker arbetar ibland flera år i Japan. Av de femton stiften är tre ärkestift (Nagasaki, Osaka och Tokyo) med tillsammans 850 församlingar. Stiften betjänas av ett prästseminarium.

Spröd och seg … ödmjuk och stolt … den japanska kulturen och samhället visar på en balans mellan motsättningar. Jag fick av mina intryck fram fyra olika etablerade drag inom den Katolska kyrkan i den Uppgående solens land, som jag gärna delar med mig: de Nya katolikerna hör hemma i ett alltmer flerkulturellt samhälle; de Katolska skolorna har ett påtagligt inflytande; Jesuiterna förde tron till Japan 1549 och har fortfarande ett märkbart inflytande. Att fredsfrågorna ska finnas med på dagordningen visar att omvärldssynen delas av Vatikanen och japanerna.

Immigrationsfaktorn

Den lite förutfattade uppfattningen om Katolska kyrkan i Japan är att den är liten och kommer att bli än mindre med tanke på landets allmänna demografiska nedgång. Landets befolkning är på väg att försvinna. Japan förlorar dagligen 2 293 invånare enligt statlig myndighet och det kan bara ses som en existenskris.

Nagasaki är tragiskt nog världens snabbast nedåtgående stad i befolkningsperspektivet. Regeringen förefaller samtidigt prioritera den militära uppbyggnaden framför insatser för landets överlevnad som nation. Premiärminister Fumio Kishida har mer än fördubblat militärbudgeten till 56 miljarder dollar med budgeten för barnomsorgen ligger på 25 miljarder dollar.

Men Kyrkan är mer dynamisk än vad som syns på papper. Det japanska samhället blir mer och mer mångkulturellt och många sist anlända är katoliker.

“Katolska kyrkan i Tokyo är universell”, har jesuitfader Antonius Firmansyah sagt, och då menar han ”att det är ett ställe där vi träffar katolska trogna från hela världen”. Fader Antonius är professor i teologi vid Sophia University, som är landets äldsta katolska universitet som grundades 1913.

“Grannkyrkan (S:t Ignatius kyrka) är mycket levande med alla dess länder och folkslag. Störst till antalet är nu vietnameserna (omkring 520 000 vietnameser bor i Japan idag). Katolska kyrkan blomstrar därför att vi verkligen är öppna för samarbete med olika kulturer,” sa fader Firmansyah, som är av indonesiskt ursprung.

Han kom till Japan 2002 och lärde sig språket de två första åren. Han förklarade att ”man inte når in till japaners hjärta om man inte använder rätt ord och uttryck.”

Enligt denne engagerade präst vid universitetets jesuitcenter kommer många katoliker till Japan med anställningskontrakt. De blir kanske inte medborgare men de kan bo kvar många år och det blir lättare för dem att bli delaktiga i landets vardagsliv. När vi kom in på frågan om immigrationen sa ärkebiskop Kikuchi till mig, att ”påve Benedikt frågat honom vad han hade för förhoppningar för sitt stift”.  ”Det som slog mig var att vi hade många från Filippinerna. De är gifta med japanska lantbrukare därför att de japanska lantbrukarna inte kan hitta japanska fruar och att de därför söker hustrur bland de filippinska som är katoliker!”

Han fortsatte, “Dessa katolska kvinnor bor i samhällen där vi  inte har kyrkor. Det är ett litet hoppets tecken att fruar kommer som missionärer till Japan. Kardinal Tagle från Filippinerna säger samma sak. Han uppmuntrar filippino migranterna, ”Ni är missionärer sända av Gud! Och det är sant.”

Fader Firmansyah tror att Kyrkans historiska missionsarbete också nu väl tjänar evangeliets budskap. ”S:t Francis Xavier som förde Kyrkan till Japan 1549 har burit mycket frukt. Hans metod var dialogen. Processen är harmoniserande och inte en form av erövring.”

På frågan var de från Filippinerna går för att delta i den heliga mässan. fick jag svaret filippinska kyrkan i Tokyo, S:t Anselm Meguros katolska kyrka, där mässan firas på tagalog, indonesiska, engelska och japanska. Rektorn, fader Antonio Camacho, är född i Mexiko City och kom till Japan 1991 för att läsa teologi. Kaplan fader Martin Akwetie Dumas växte upp i Ghana och prästvigdes i Ghana 2010. Han sändes till Japan av sin order Det Heliga Ordets orden.

När jag var i landets gamla vackra huvudstad, Kyoto, gick jag till S:t Franciskus Xavier katedralen för att delta i mässan. Vi var omkring 70 och den enda vid altaret var en nunna från Indien.

“Våra tre präster är upptagna idag,” sa Karmelit missionssyster Tesi George kort efter mässan. ”De har redan konsekrerat hostiorna”, så det var en kommunionsgudstjänst och inte en mässa, sa hon.

Inflytande genom utbildning

Ärkebiskop Kikuchis mor har undervisat i en katolsk kindergarten i den nordligt liggande staden Miyako, där ”kindergarten var mer känd än Kyrkan,” säger han.

Han förklarade att “det varit den japanska katolska kyrkans policy att använda sig av utbildningen som ett sätt att evangelisera under många år och det har också fungerat. De som fått sin examen arbetar på regeringskontor och i företag, så det är viktigt att vi har sådana skolor som Sophia, som är ett ansett universitet.”

Det var första dagen på en ny skoltermin när jag kom till Sophia University och deras vackra campus mitt i en livaktig del av Tokyo. Skolan var påven Pius X :s idé. Han gav ett uppdrag till tyska jesuiter att bygga upp en institution för lärande i Japan 1906.

Campus var jämnat med marken under USA :s bombräder under Andra Världskriget men byggdes upp igen. Idag läser omkring 14 000 studenter från mer än 80 länder där.

Sophia University 1932 och 1945. Huvudbyggnaden tog stor skada under bombningarna.

“Den Katolska kyrkan ses som integrerad i det japanska samhället mycket på grund av skolorna,” påpekade professor Maria Lupas. Hon är amerikanska och undervisar i engelska språket och litteraturen. Hon nämner också att Japans nuvarande kejsares, Naruhitos, mor gick i katolska skolor och fick examen från Sacred Heart University, som är ett av Tokyos lärosäten för kvinnor. Kejsarinnan Michiko regerade mellan 1989 och 2019 och var den första utanför kejsarfamiljen som gifte sig i det kejserliga huset.

Sono Ayako tog också examen på Sacred Heart University. Hon är japansk katolik och en av landets främsta romanförfattare. Hon har skrivit en historisk roman om S:t Maximilian Kolbe (Miracles, 1973). Han grundade ett kloster i Nagasaki och levde där mellan 1930 och 1936.

Jesuiternas inflytande

Jesuitordens medgrundare, S:t Franciskus Xavier, planterade Kyrkan i Japan 1549. Den katolska tron fick snabb spridning ända tills landets ledning inledde svåra förföljelser. Jesu Sällskap har trots en historisk lucka på 300 år hela tiden haft ett starkt inflytande.

Jesu Sällskap har också en musikskola i Hiroshima och fyra högt ansedda grundskolor.

Orden förefaller vara förvaltare av Kyrkans historia på de många öarna. Jesuitfader Shinzo Kawamura har hittat ett uppskattande, mycket ovanligt brev av påven Paulus V från början av 1600-talet till de nya troende katolikerna. ”Vår historia här visar på uthållighet,” erkände fader Kawamura på sin arbetsplats i biblioteket.

Det är ett överraskande brev eftersom man i allmänhet i Japan ser katolicismen som hemmahörande i sjöfartshamnarna i söder. Å andra sidan har man i den södra regionen alltid berättat om ”de gömda kristna.”

Fader Kawamuras historiska studier kunde hämta mycket av värde från “Vatican & Japan: The 100 Year Project,” med stöd av Kadokawa Cultural Promotion Foundation. När Expo 2025 pågår från april till oktober nästa år i Osaka, kommer man för allmänheten att kunna visa den enda målningen av Caravaggio som ägs av Vatikanen, The Entombment of Christ. (Kristi gravläggning).

Av de circa 150 jesuitprästerna i dagens Japan är fler än hälften seniora medborgare och ofta mycket aktiva.

En mycket inspirerande person jag mötte var 89-årige jesuitfader Aldo Isamu som kom från Salamanca i Spanien 1958 och som stannat kvar hela tiden i landet. Han fick också japanskt medborgarskap något som visade sig vara till oväntat stor praktisk hjälp. Prästen hade mycket att göra med ”båtfolket” från Vietnam som upplevt sig som mycket diskriminerade i sitt land. Det ledde också till att fader Isamu på sitt första besök i Vietnam 1990. Han organiserade efter en tid hjälprörelsen – “Japan-Vietnam” som utvecklingsstöd i fattigare områden där cyklar behövdes för barn på landsbygden så att de kunde ta sig lättare till skolan. Han skapade också en bank för att hjälpa fattiga att skaffa kor – ”Kobanken”. Han planerar nu att göra en trettiosjunde resa till Vietnam i september.

Fader Isamu säger att Kyrkan i Vietnam utvecklas väl också därför att prästerskapet lokalt lyckas samverka konstruktivt med de lokala myndigheterna. ”Efter kriget dömdes 10 jesuiter till fängelse. Kyrkan hörde till fienden. Idag verkar nästan 300 jesuiter i Vietnam” och landet utbildar präster till tjänstgöring på många håll i världen, bland annat i Japan.

En annan klok och målinriktad jesuit jag mötte var fr Renzo De Luca som förestår De tjugosex martyrernas museum och äreminne, i Nagasaki. Han lämnade, som fr Isamu, sitt hemland (Argentina) utan att egentligen tänka tillbaka på den tiden. Nästa år firar 40 år i Japan. Fader De Luca tog tid på sig och visade mig det imponerande museet som berättar om kristendomen, förföljelsen och de ”kristna som gömde sig” men behöll tron i uppåt 250 år utan prästerna.

Fader De Luca är också ett exempel på ”den lilla katolska världen”. Som ung seminarist på San Miguel var Padre Jorge Bergoglio hans rektor i nästan tre år och det var han som rådde honom att välja missionen. Fader Bergoglio skickade den då ganska unge De Luca till Georgetown University för att lära sig engelska. ”Du behöver det!” förklarade han. Sedan skulle den framtida påve Franciskus skicka fem seminarister till Japan och fader De Luca var en av dem.

Fader De Luca var till hjälp som översättare under påvens besök 2019. På en video från resan ser man den yngre prästen skydda den äldre mot blåst och regn.

Fredsbudskapen är gemensamma för påvarna över tid

För ett land där katolicismen antas vara ytterst perifer genererar Kyrkan och påvarna betydande god vilja, inte minst efter påven Johannes Paulus II:s besök som ”fredspilgrim” i februari 1981.

I sina offentliga framträdanden i städerna Hiroshima och Nagasaki, som anfallits med atomvapen den 6 respektive 9 augusti 1946, talade Johannes Paulus II andligt känslomässigt ur hjärtat. Ett samtida vittnesmål har sagt att helgonets ögon “ibland fylldes med tårar” medan borgmästaren i Hiroshima beskrev de mänskliga fasor som bombningarna förde med sig.

Han uttalade i Hiroshima en stark vädjan om fred på den plats över vilken atombomben fälldes. Han fördömde först alla krig och sa att ”Krigen är människans verk. Krigen förstör det mänskliga livet. Kriget är döden…

När vi minns det förflutna ansvarar vi för framtiden.

Minnet av Hiroshima blir till avsky för allt kärnvapenkrig. Kommer vi ihåg Hiroshima är vi helt för freden. Att komma ihåg folkets lidande måste förnya tron på människan och förmågan att göra det som är gott, tro på friheten att välja det som är föredömligt och ett beslut att låta den totala förödelsen bli en ny början."

En observatör på platsen som skrev för New Yorker sa, ”Han talade på nio språk, först och sist på japanska och däremellan på engelska, kinesiska, franska och ryska, som var språken för de fem största kärnvapenmakterna, för att varje land skulle en rejäl bit att tugga på.”

Tjugoåtta år senare skulle påve Franciskus göra samma resa till de tre städerna (han flög från Tokyo till Nagasaki och sedan snabbt till Hiroshima) och höll sitt mest profetiska tal i Nagasaki. Han berömde de japanska biskoparna för deras vädjan att avskaffa kärnvapen och beklagade sig över ”den långsamma urholkningen av internationellt samarbete”, och läste den helige Franciskus’ bön. Temat för pilgrimsresan var “Skydda allt liv” som omfattade allt från beskydd av ofödda barn, äldre, flyktingar och miljön, det hela som stöd för en kampanj mot dödsstraffet.

2019 verkade japanerna bland åhörarna till och med mer lyhörda för påvens ord och mer intresserade av hans genomresa än de varit 1981, enligt nyhetsförmedlingen.

“Franciskus följde upp Johannes Paulus II:s budskap,” sa fader Firmansyah. ”Båda påvarna inbjöd Kyrkan i Japan att bli fredens budbärare, och det är faktiskt vad vi försöker.”

Fader De Luca sa också att ”Franciskus var mycket medveten om att besöket var till ett icke kristet land. Han talade så att alla kunde förstå honom och folk tycktes verkligen ta till sig vad han sa.”

Victor Gaetan

Översättning till svenska, diakon Göran Fäldt, juni 2024.

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här