Polska präster vallfärdade till Dachau på 70:e årsdagen av befrielsen ur lägret år 2015. (foto EpiscopatNews)

CNA redaktionen, 29 april 2020. – När USA:s armé kom fram till koncentrationsläger i Dachau för 75 år sedan den 29 april 1945 såg de präster som där hölls i fångenskap det som ett underverk.

En vecka tidigare den 22 april hade prästerna och munkarna i Dachau vigt sig till S:t Josef medvetna om faran att vakterna planerat mörda dem innan de själva skulle försöka undfly de annalkande allierade styrkorna. Om de skulle skonas avlade de löfte att göra en årlig vallfärd till S:t Josefs helgedom i Kalisz som ligger mitt i Polen.

Det var redan bestämt att de skulle avrättas. Men två timmar innan dödandet skulle börja i lägret – en gång kallat ”världens största prästkyrkogård” – kom en mindre avdelning av den amerikanska armén och räddade dem.

Det är den historia biskop Edward Janiak av Kalisz berättar i ett budskap på polska prästerskapets Martyriets Dag som högtidlighölls den 29 april som minnesdag för de hundratals präster och ordensmän som mördats i Dachau och på andra ställen. 

”Eftersom det hände utan förvarning, två timmar före nedstängningen av lägret och flera timmar före attacken mot KL (Konzentrationslager) Dachau som det amerikanska kommandot planerat, uppfattades den tidigarelagda befrielsen av lägret som en särskild nåd av Gud på förbön av S:t Josef av Kaliasz,” skrev biskop Janiak i sitt budskap den 20 april.

Bland dem som befriade lägret var 18-årige dåvarande muraren Leonard Bachmann från St. Paul-Minneapolis. Bachmann som fått utmärkelsen Bronze Star var djupt rörd över det lidande han blev vittne till och gick in hos Den Heliga Treenighetens missionstjänare 1948. Han prästvigdes där och tjänstgjorde som präst i Colonial Beach och Kilmarnock, Virginia (USA), och som föreståndare för en vallfartsort i Stirling, New Jersey innan han dog 2000.

Nazisterna byggde upp Dachau nära München i Sydtyskland som det första koncentrationslägret 1933. Under de följande 12 åren sändes 2794 katolska präster dit av vilka flertalet var från Polen. De förlades tillsammans med ett mindre antal protestanter, grekisk ortodoxa, gammalkatolska, Mariaviter (exkommunicerad rörelse i Polen, grundad 1906,”Qui Mariae vitam imitantur”, övers. anm.) och muslimska imamer i den sektion som blivit känd som prästbarackerna. 

Bland de numer välkända fångarna fanns den tyske lutherske pastorn Martin Niemöller som överlevde lägret, holländske karmeliten Titus Brandsma som dog efter dödlig injektion 1942 och italienske dominikanen salige Gioseppe Girotti som dog strax före lägrets befrielse 1945 förmodligen genom giftspruta, också han.

Bland fångarna fanns också en präst med tjeckiska rötter, Fader Engelmar Unzeitig, som vårdade de sjuka i tyfusbarackerna som frivillig, tvättade dem och bad med dem och erbjöd dem de sjukas sakrament (”den sista smörjelsen”). Han dukade under i tyfusfebern den 2 mars 1945. Påven Franciskus erkände honom slutligen som martyr 2016.

Bara 818 av de 1773 polska präster som sändes till Dachau hade överlevt när lägret stängdes. Många utvaldes för medicinska experiment när de smittats av malaria eller fick annan smitta avsiktligt.  Kazimierz Majdański hörde till de överlevande offren som efter kriget blev ärkebiskop av Szczecin-Kamień.

När påven Johannes Paulus II saligförklarade 108 polska martyrer från Andra Världskriget 1999 fanns bland dem 43 från lägret Dachau.

En av dem var den salige Franciszek Drzewiecki. Denne präst från Orionineorden vägrade att undantas från det tunga kroppsarbetet i Dachau. Han led svårt av frostskador och undernäring men arbetade med jorden och tillbad samtidigt i hemlighet konsekrerade hostior som han bar med sig i en liten ask. När han togs åt sidan för att gasas ihjäl, sa han till sina kamrater i fångenskapen: ”Vi offrar livet till Gud, för Kyrkan och för landet.”

En av fem av Polens stiftspräster dog i Andra Världskriget enligt fader Paweł Rytel-Andrianik som är talesperson för polska biskopskonferensen. Nazisterna dödade uppskattningsvis 2000 stiftspräster, 370 ordensbröder och 280 nunnor. Ytterligare 4000 präster och munkar och över 1000 nunnor sändes till koncentrationslägren.

”I stift som Włocławek, Gniezno, och Chełmno, mördades nästan varannan präst”, sa fader Rytel-Andrianik.

”Fyra polska biskopar dödades också i lägren, och nästan hälften av de katolska stiften berövades sina biskopar som ledde dem. Följaktligen kan det sägas att det inte bara var ett krig mot polska staten och polska folket utan också mot Katolska kyrkan.”

Efter kriget uppfyllde präster som överlevt Dachau löftena att vallfärda till Kalisz varje år den 29 april. 1970 grundade de ett Martyriets och tacksägelsens kapell i S:t Josefskyrkans krypta. I ingången till kapellet finns en minnestavla med tack till S:t Josef för ”befrielsen från dödens avgrund” och som symbol, en grind med taggtråd. 

Polens biskopar införde 29 april som Polska prästers åminnelsedag av martyriet 2002 som ett sätt att fortsätta de överlevandes årliga akt av tacksägelse. Fader Leon Stepniak var den siste överlevande från Dachau. Han dog 2013. 

Mässan firades i Martyriets och tacksägelsens kapell vid middagstiden lokal tid den 29 april både som 75:e årsdagen av Dachaus befrielse och som 50:e årsdagen av kapellet grundande. 

Under de många tiotals år som gått sedan kriget har de polska och tyska biskoparna betonat helandet och förlåtelse. Polens biskopar sände 1965 ett historiskt pastoralt brev till sina tyska motparter med uppmaning till försoning mellan polacker och tyskar. Brevet hade starkt stöd av Karol Wojtyła som då var ärkebiskop av Krakow och den blivande påven Johannes Paulus II.

Under firandet av mässan i Dachau 1995 sa tyske kardinalen Friedrich Wetter: ”Även om vi nu inte ser någon grav här omkring oss, står vi på den största prästkyrkogården i världen.”

Han avlade hedersbetygelser till det polska prästerskapet som dödats i lägret och sa att ”Polackerna gjorde det största offret.”

Tysklands biskopar utgav ett dokument på 23 sidor den 29 april och redogjorde i det för föregångarnas handlande under kriget. De framförde den åsikten att de tyska biskoparna varit delaktiga i konflikten därför att ”de inte sagt ett tydlig ’nej’ till kriget.”

I ett uttalande den 29 april på årsdagen för befrielsen av Dachau och för åminnelsen av det polska prästerskapets Martyriets Dag, bad ärkebiskop Stanisław Gądecki om förbön för dem som erfarit lidande.

”Må bönen vara uttryck för våra minnen, vårt hedrande och vår solidaritet med martyrerna och en bön till Gud om fred och försoning för alla,” sa den polska biskopskonferensens ordförande.

Översatt S:t Josef Arbetarens dag, 1 maj 2020, för Katolsk Horisont av Göran Fäldt.

Not. Böcker i samma ämne, t.ex: The Priest Barracks – Dachau 1938-1945, av Guillaume Zeller, Ignatius Press, 2017; And I Am Afraid Of My Dreams, Wanda Poltawska, Hippocrene Books, New York, 2013.

Inlägget kommer från sidan www.catholicnewsagency.com

Direktlänk till inlägget klicka här