EU-medborgare kommer att betala 4,4 miljoner euro för att få veta vad de kan säga
Handplockade icke-statliga organisationer finansierades för att censurera yttranden och driva på kommissionens agenda.
Bild: Gerd Altmann från Pixabay
För första gången kommer oroande detaljer fram i ljuset om hur EU-kommissionen finansierar icke-statliga organisationer och grupper i det civila samhället som är i linje med dess politiska agenda. Strategin, som har flera miljoner euro i egna medel, används särskilt på känsliga områden som hatretorik på nätet och könsideologi.
europeanconservative.com har fått tillgång till olika dokument, bland annat ett nyligen genomfört anbudsförfarande från Europeiska kommissionen värt 4,4 miljoner euro som särskilt syftar till att "stödja, förebygga och motverka olaglig hatpropaganda, särskilt på nätet". Detta projekt syftar till att stärka "Code of Conduct on hate speech", en frivillig förordning som överenskommits med digitala plattformar för att ta bort problematiskt innehåll.
Även om det uttalade målet är att skydda de grundläggande rättigheterna och förebygga sociala konflikter, ger initiativets verkliga omfattning upphov till allvarliga farhågor om dess potentiella inverkan på yttrandefriheten och den demokratiska debatten i Europa.
Upphandlingen som publicerats av EU-kommissionen stipulerar uttryckligen att entreprenörer måste skapa och hantera ett "Europeiskt kunskapscentrum om hatpropaganda", en plattform som kommer att innehålla en centraliserad databas över rapporterade fall av påstådd hatpropaganda. Enligt det officiella dokumentet kommer denna katalog att ha begränsad åtkomst. Den kommer att administreras av ett noggrant utvalt nätverk av civila organisationer vars roll kommer att vara att övervaka och identifiera specifika fall som kan rapporteras till teknikplattformar som följer EU:s uppförandekod. Databasen kommer att kategorisera detta innehåll enligt flera kriterier, inklusive "antisemitism, främlingsfientlighet, islamofobi, hat mot hbtqi-personer och kvinnohat", samt registrera språket och typen av innehåll.
Det är anmärkningsvärt att hat mot kristna varken ingår eller förväntas, trots att kristendomen är kontinentens majoritetsreligion och den mest förföljda religiösa gruppen i världen.
Dessa organisationer kommer inte att vara oberoende ("icke-statliga"): de finansieras och väljs ut av kommissionen själv, vilket oundvikligen leder till att deras neutralitet och trovärdighet ifrågasätts. I kontraktsbeskrivningen anges att alla organisationer som deltar i detta nätverk strikt måste följa "de grundläggande värderingar och rättigheter som definieras av kommissionen själv", vilket begränsar ett pluralistiskt och kritiskt deltagande i projektet.
Som en del av denna ram kommer dessutom evenemang och aktiviteter att anordnas i viktiga städer som Bryssel och Dublin. En årlig konferens i Dublin, som sammanfaller med den internationella dagen mot hatpropaganda, kommer att samla representanter från digitala plattformar och organisationer som finansieras av kommissionen. Workshoppar och särskild utbildning för poliser och tjänstemän inom rättsväsendet planeras också i städer som Paris, Rom eller Budapest, som officiellt syftar till att "förbättra den nationella kapaciteten att åtala hatpropagandabrott", men vars praktiska effekt skulle kunna leda till att man inför kriterier som fastställts av Bryssel för den nationella suveräniteten.
Denna strategi kompletteras av parallella initiativ från Europarådet, en institution som står EU nära men som står varandra politiskt nära, och som har inlett ett annat anbudsförfarande värt 4,5 miljoner euro för rådgivning om sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck (SOGIESC).
Dessa gemensamma åtgärder avslöjar ett oroväckande tillvägagångssätt: EU:s institutioner finansierar inte bara ideologiskt anpassade initiativ utan skapar också strukturer (t.ex. "demokratiskölden") som, även om de presenteras som försvarsmekanismer mot påstådd extern inblandning, i praktiken skulle kunna användas för att direkt ingripa i interna demokratiska processer, censurera motsatta diskurser och skapa dold politisk kontroll över nationella debatter.
Den kombinerade effekten av dessa initiativ utgör en direkt utmaning för den nationella suveräniteten och den demokratiska pluralismen i Europa. Genom att besluta vad som är legitima yttranden och vad som ska tystas ner skapar EU en farlig infrastruktur för att begränsa avvikande röster, genom att strategiskt stödja icke-statliga organisationer för att ge ett falskt sken av demokratisk legitimitet åt sina politiska beslut.
I en kommentar till åtgärderna för att europeanconservative.com sa den juridiska rådgivningsgruppen Adina Portaru, senior rådgivare för ADF International:
Demokrati är omöjlig utan yttrandefrihet.
Argumentet att vi måste ta död på demokratin genom att ta i med hårdhandskarna mot demokratin är helt motsägelsefullt.
EU måste ge upp försöken att påtvinga sin makt och kontroll på andra och tillåta att yttrandefriheten skyddas på nätet, särskilt som de sociala mediernas globala karaktär innebär att ett hot mot yttrandefriheten är ett hot mot yttrandefriheten överallt.
Samtidigt, i Amerika, har den nya administrationen gjort sitt engagemang för yttrandefrihet tydligt.
Därför är det ännu viktigare att få ett slut på försöken att införa censur i Europa nu, för att undvika aldrig tidigare skådade spänningar inom västvärlden när det gäller den grundläggande mänskliga rättigheten till yttrandefrihet.
Allvaret i denna situation ligger i det faktum att de demokratiska och rättsliga mekanismer som är specifika för varje medlemsstat för att hantera känsliga frågor som yttrandefrihet eller utbildning i värderingar inte respekteras i tillräcklig utsträckning. I stället för att främja en öppen demokratisk debatt använder EU:s institutioner sin ekonomiska makt och sitt politiska inflytande för att forma den allmänna opinionen genom enheter som finansieras direkt eller indirekt från Bryssel.
Det som borde vara en legitim och öppen insats för att skydda de grundläggande rättigheterna har blivit en förtäckt operation för att påtvinga en ideologisk agenda och censurera obekväma diskurser.
Javier Villamor
Javier Villamor är en spansk journalist och analytiker. Han är baserad i Bryssel och bevakar Nato- och EU-frågor på europeanconservative.com. Javier har över 17 års erfarenhet av internationell politik, försvar och säkerhet. Han arbetar också som konsult och ger strategiska insikter i globala frågor och geopolitisk dynamik.
Till svenska, mars 2025, Eva-Lotta Svensson
Inlägget kommer från sidan www.europeanconservative.com
Direktlänk till inlägget klicka här
Läs också: Vänsterorienterade EU-parlamentariker vill att skattebetalarna ska finansiera liberal EU-propaganda

Läs också: Spaniens nya medielag väcker rädsla för censur och statlig kontroll

Läs också: Vicepresident JD Vance´s uttalande vid säkerhetskonferensen i München, den 14 februari 2025

Läs också: Det kommunistiska ursprunget till Europas "hatpropaganda"-kris
