Vår Fru av Fatima

Vi har konstaterat att det är värdefullt att unga människor får kontakt med trovärdiga vittnen som lever i olika levnadsformer. Vi har emellertid ännu inte talat om de förebilder som den katolska tron till fulländning erbjuder som illustration till det fulla förverkligandet av det mänskliga och kvinnliga som målsättning. Dessa förebilder är Kristus och den saliga jungfrun Maria.

Den senare borde i en avslutande analys vara paradigmet för all feminin formation. Marias gestalt anger att kvinnans kallelse kan förverkligas både i moderskapet och i den konsekrerade jungfruligheten. Medan kvinnans naturliga kallelse innebär äktenskap och biologiskt moderskap är den

”övernaturliga kallelsen” också en väg för henne när hon i frihet väljer att vara Kristi brud. I detta tillstånd uppnår hon också ett andligt moderskap.

Kvinnans kallelse kommer alltså nödvändigtvis att uttryckas på mångfaldigt sätt. Kallelser av särskilt och ovanligt slag existerar, därför att varje person har sin egen särart. En sådan kallelse kan komma att ligga långt bort från det representativa slag av person som han eller hon tillhör. Stein tar Teresa av Avila som exempel. Hennes aktivitet skiljer sig tydligt från den traditionella bilden av kvinnliga kallelser. Denna mångfald i sig gör vad man menar med ”en feminitet som nått sin fulla utveckling” än rikare, säger Stein. ”Det är inte möjligt att uttrycka sig generellt om det individuella, som man skulle kunna göra i fallet med den bild man har av en mänsklighet eller en kvinnlighet som nått sin fulla utveckling”, menar hon. ”Men vi måste ha full förståelse för att dessa två generella kategorier inte kan vara uttryck för målsättningen för flickornas utbildning. Detta mål nås snarare med utgångspunkt i den individuella personen i dess helhet”. [1] Ordnarnas mångfald avspeglar personlighetstypernas mångskiftande karaktär. Många ordnar har växt fram under kyrkans hela historia.

De har varit apostoliska eller kontemplativa. Nya typer av konsekrerat liv kommer till stånd även i våra dagar och motsvarar den längtan som kristna har att radikalt följa Kristus på ett sätt som passar den personliga kallelsen.   

Det mänskliga och förhållandet mellan könen

 Det är nödvändigt att ta hänsyn till förutsättningarna i vår tid för att kunna definiera adekvata målsättningar på bästa sätt, eftersom det ultimata syftet med allt liv är den eviga ordningen. Stein är helt medveten om att varje tid har sin typiska livsstil och sina specifika svårigheter. Hon är särskilt noga med att varna sina samtida för den i hennes tid förhärskande biologismen och materialismen.

Biologismen betraktar ”det mänskliga och förhållandet mellan könen enbart med utgångspunkt från biologiska fakta”, och materialismen bestrider helt ”kvinnans unika natur och särskilda bestämmelse som avvisar organisk samverkan mellan könen och organiska sociala mönster och i stället försöker betrakta alla individer som ett slags atomer i en mekaniskt styrd och ordnad struktur”. [2] Stein säger att det enda skyddsverk som kan stå emot dessa skadliga rörelser är den katolska tron. Med dess hjälp lägger hon grunden för metafysiken, socialteorin och utbildningen och även den praxis som hör ihop med dem. Dagens värld står inför samma utmaningar.  Biologismen och materialismen fortsätter att vara till skada för relationen mellan man och kvinna, liksom för familjen i allmänhet som fortsatt att förlora mark. Å ena sidan måste vi beklaga att enheten inom familjen löses upp som en följd av en förlorad medvetenhet om själva meningen med familjen. Å den andra sidan är uppskattningen låg av den ekonomiska, kulturella och sociala sidan av familjen, något som bara skyndar på dess sönderdelning. När det gäller kvinnan kan man bara beklaga en uppenbar asymmetri mellan hennes framgångsrika tillträde till yrkeslivet och en försvinnande förståelse för hennes plats inom familjen. Man främjar hellre den personliga helheten genom hans eller hennes integration i privat eller offentlig verksamhet. Samhället separerar hela tiden de två polerna (både för mannen och kvinnan) och gör det svårt att skapa förutsättningar för en samlad aktivitet på båda områdena. 

          Med tanke på att var och en har en kallelse till en levnadsform och till en särskild kallelse som är relaterad till vissa själsliga attityder och på att utbildningsmålet är att forma själen mot dess personliga fulländning, måste vi hävda att det är angeläget att främja en medvetenhet om kvinnornas kallelser. Värdet av att få erfarenhet av moderskap och familj genom erfarenhet behöver bekräftas. I en önskan att visa kvinnorna att yrkeslivet är en väg till självförverkligande glömmer västerländsk kultur det vackra med moderskapet och livet i ett hem. Den kan ibland till och med uttrycka sig nedsättande. Till detta kommer att födelsetalen i rika länder gått ned betydligt och att hushållen inte längre omfattar mer än två generationer. Som ett resultat av detta genomgår ungdomars vardagsliv en genomgripande förändring. Dagens ungdomar har ofta inte någon kontakt med en familjs enhet i vidare bemärkelse.

                                                                                                                    Sibylle von Streng

Sibylle von Streng är född i Belgien där hon studerat filosofi vid Universitetet Louvain-la-Neuve. Som assistent vid Universitetet i Geneve har hon studerat texter av sådana tidiga fenomenologer som Edith Stein, M. Geiger, A.Pfaender och Dietrich von Hildebrand. Hon är gift och bor med sin familj i Schweiz.   

            Texten är en översättning (av Göran Fäldt) av kapitlet “The Free and Conscious Choice of a State of Life – Natural and Supernatural Vocation” i den längre artikeln ”Woman’s Threefold Vocation according to Edith Stein” i antologin ”Women in Christ – Toward a New Feminism”, utgiven av Michele M.

Schumacher på förlaget William B. Eerdmans Publishing Company, Grand Rapids, Michigan/Cambridge, U.K

[1] Se Stein,”Problems of Women’s Education”, sid 206.

[2] Se Stein,”Problems of Women’s Education”, sid 202.