Livets mikrokosmos (Bild Världen idag)

Läkarvetenskapens nya landvinningar ger möjligheter att hjälpa många människor. Fertilitetsbehandling av sterilitet i äktenskap eller parförhållanden ställer emellertid etiska frågor av ett helt annat slag än frågan om behandlingar olika sjukdomar, skriver diakon Göran Fäldt.

Mycket har hänt inom vetenskaperna sedan Louis Pasteurs tid. I sitt enkla 1800-talslaboratorium studerade han kemiska reaktioner i jäsningsprocesser och förruttnelser.

Kollegerna i vetenskapsakademierna var länge kritiska och motarbetade honom.

Han var mer kemist än biolog, mer forskare på okänd mark än företagare med hög aktieutveckling som eftertraktad belöning. Hans upptäckter kom dock mänskligheten till stor hjälp. Det började med vaccin mot rabies som räddade liv.  

Vilka problem vår tids forskarframgångar kommer att lösa kan vi inte veta, men vi kan hoppas att sjukdomar som till exempel Alzheimers, eller ALS amyotrofisk lateralskleros, eller SLE systematisk lupus erythematosus, kan behandlas framgångsrikt.

Förra årets Nobelpris i kemi till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna tilldelades dem för det biomedicinska verktyget ”gensaxen” med stora möjligheter.

Upptäckten ger framtidsområden som också skapar företag med stora vinstmöjligheter. Det skulle vara en katastrof för utvecklingen om vinstuttag i de fallen skulle förbjudas i lag.

Fertilitetsbehandling av sterilitet i äktenskap eller parförhållanden ställer emellertid etiska frågor av ett helt annat slag än frågan om behandlingar av de sjukdomar som nämnts som exempel. Infertilitet är för det första inte en sjukdom.

Här handlar det om eventuella medicinskt biologiska ingrepp i människans fortplantningsförmåga. Uppenbarligen ökar antalet ofrivilligt infertila par hela tiden i Europa och säkert på andra kontinenter också.

Gör man en sådan IVF-behandling måste man inse att resultatet inte är en organisk del av mannen och kvinnan utan en ny mänsklig varelse som föds till en egen person.

Denna person har samma rättigheter till liv och respekt som vi har som vuxna.

Alla förstår och vet att embryon befruktade in vitro väljs ut och sorteras och förstörs om de inte inplanteras i livmodern för en normalt riskfylld graviditet.

Alternativt kan de reserveras för forskning eller frysas ner på obestämd tid. Om de biologiska föräldrarna till frysta embryon oväntat dör, har man också ett olösligt ägandeproblem. Vems är embryot?

Det betyder att ett embryos självständiga och personliga liv utnyttjas i stället för att stödjas i sin naturliga utveckling.

Att företag i fertilitetsbranschen nu växer till den grad att de slår rekord på börsen är alltså en tvivelaktig framgång sett ur perspektivet grundläggande mänskliga värden.

Göran Fäldt

diakon i Katolska kyrkan

Inlägget kommer från sidan www.varldenidag.se

Direktlänk till inlägget klicka här