Ärkebiskop Raphael Minassian med verksamhetschefen för Operation God Jul i Armenien, Gia Chacón. Foto med tillstånd av För martyrerna.

CNA redaktionen, 7 januari 2021 (CNA). – Ärkebiskopen Raphael Minassian är en handlingens man som knappt hinner med det kyrkliga livets formella sidor. Han sa i samtal från huvudstaden i Armenien, Yerevan,  med CNA den 5 januari att det kändes besvärande för honom att tilltalas ”Ers Excellens.” ”Jag överlåter allt till den gudomliga försynen för jag är en mycket enkelo präst som arbetar för Kyrkan,” förklarade han. ”Excellens” osv, är för andra, inte för mig. Jag heter bara fader Raphael.”

Fr Raphael har varit i tjänst som biskop för de armeniska katolikerna i Östeuropa sedan 2011. Han ansvarar för omkring 618 000 av den armeniska ritens katoliker i länder som Ukraina, Georgien, Ryssland och naturligtvis själva Armenien. Han sa till CNA att Armenien 2021 står inför många och svåra kriser som kommer att driva ut många av de tre miljonerna invånarna i fattigdom.

Han sa ”Före detta sovjetländer är i allmänhet fortfarande oförmögna att klara sig på egen hand. Det är därför den fattiga klassen i samhället är så stor. Inga system finns som skulle kunna ge dem lugn och trygghet i det dagliga livet. Till detta har vi fått coronaviruset. Till detta har vi fått krig igen. Fader Raphael syftade på den konflikten nyligen mellan Armenien och grannen Nagorno-Karabach. Området ligger inom Azerbajdzjan men är hemlandet för de etniska armenierna som kallar landet Artsakh.

Kriget varade mellan den 27 september och den 10 november med mer än 6000 döda soldater. Tiotusentals civila flydde till Yerevan där de fick ta sin tillflykt till skolor, hotell och vanliga människors hem.

”Hela situationen är mycket komplicerad och förvirrande för alla som emigrerat från sitt hemland,” sa fader Raphael. ”De måste få tag på en lägenhet att bo i och arbete för att försörja sig och familjen.”

Den 74-årige ärkebiskopen leder som ordförande för Caritas Armenien arbetet för att nå ut till landets mest utsatta befolkning. ”Det är vår mission som Katolsk Kyrka utan att skilja på folk och folk. Vi söker bara dem som är i nöd,” sa han. Det är viktigt eftersom katolikerna är en liten minoritet i Armenien med omkring 160 000 som hör till Kyrkan.

De flesta hör till Armeniska Apostoliska Kyrkan som är en av de sex gamla orientaliska kyrkorna och Armeniens nationalkyrka. Fader Raphael betonade att Caritas Armenien söker hjälpa föräldralösa, flyktingar och sjuka med hjälpen från välgörare runt om i världen.

Han påpekade att gruppen För martyrerna, som leds av Gia Chacón, nyligen var på besök i landet för att överlämna gåvor till hemlösa barn som en del av initiativet Operation Jul i Armenien.

Han sa att Catholic Relief Services (CRS) och United States Conference of Catholic Bishops (USCCB), men också Aid to the Church in Need, gjort stora insättningar. Men förutom dessa organisationer som är långsiktigt engagerade för landet, sa ärkebiskopen att det finns andra som hjälper till men som inte stannar länge i Armenien.

”Just nu, för att säga som sanningen är, kommer så många från hela världen för att hjälpa till. De vill ge sin hjälp och sedan vill de åka tillbaka hem efter några månader. Men de fattiga fortsätter att vara fattiga,” sa han.

Han uppmanade potentiella donatorer från USA att följa arbetet i CRS och USCCB i Armenien.  ”Genom dem kan vi ta ansvar för människor med vissa projekt som skulle vara till deras hjälp. För det ligger inte för mig att ge mat åt människor och sedan låta dem gå hungriga nästa dag,” sa han. ”Det jag försöker göra är att komma på hur vi kan hjälpa folk att klara sig på egen hand.”

Fader Raphael sa att han hoppades att de som blivit självförsörjande skulle ge stöd åt de mindre privilegierade och skapa en god cirkel av dygder. Han sa också att armenierna inte gärna tar emot gåvor och hjälp eftersom de har en stolt tradition att stå på egna som företagare som de alltid varit i orostider i armenisk historia.

Fader Rafael föddes i en armenisk familj i Libanon den 24 oktober 1946. Han vigdes 1973 i Beirut som präst i den patriarkaliska kongregationen Bzommar, som är en armenisk katolsk ordenskongregation grundad 1750. Han hade församlingstjänst 1990-2006 i Kalifornien där han hjälpte till att skapa en stiftelse som skulle inrikta sig på humanitär hjälp till Armenien. Han tog också initiativ till att bygga den armeniskkatolska kyrkan S:t Gregorius Upplysaren i Glendale (stad i regionen Los Angeles, Kalifornien, USA, 200 000 inv., övers. anm.).

Han utnämndes till ledare för det Armenisk-katolska patriarkiska exarkatet för Jerusalem och Amman 2005. Han instiftade den ständiga eukaristiska tillbedjan i den kyrkan 2009 som markering av fjärde stationen av Korsvägen på Via Dolorosa i Jerusalem. När fader Raphael utnämndes till sin nuvarande roll som biskop för de armeniska katolikerna i Östeuropa för nio år sedan beslöt han sig för att prioritera Katolska kyrkans sociala och andliga mission.

”Som en katolsk kyrka försöker vi alltid att inte dras in i politiken.  Vårt stöd är mer socialt och andligt,” sa han och betonade att katolikerna visade den yttersta respekt för medlemmarna i den armeniska apostoliska Kyrkan. ”Det finns ingen skillnad i trons proklamerande mellan den armeniska katolska kyrkan och den armeniska apostoliska kyrkan. De har samma trosbekännelse. De har samma liturgi. De har samma bön.” 

Han sa också att även en del präster betonar skillnaderna mellan de två kommunionerna ”har vi inga svårigheter eller trassliga situationer i kontakterna med folk och bistå dem.” Det går inte att komma ifrån att Armenien står inför en oklar framtid. Landet har en särskild plats i kyrkohistorien eftersom det var först med att omfatta kristendomen som statsreligion. Men som det ser ut i 20:e århundradet är Armenien isolerat och sårbart. Landet liknar på kartan en liten pusselbit som klämts in mellan de stora bitarna Azerbajdzjan, Iran, och Turkiet. Det är bara ett av de fyra grannländerna som är kristet till sin majoritet och det är Georgien.  Religiöst tänkande var en faktor i kriget i Nagorno-Karabach.

”Man måste förstå vad det innebär att vi har icke-kristna länder runt omkring oss. I praktiken har vi inga fönster öppna för oss ute,” sa fader Raphael. ”Det betyder att det är svårt för folk utan direktförbindelser med världen där ute.”

Fader Raphael förklarade att han hållit på i nio år att bygga upp Caritas Armenien därför att han ville att organisationen skulle fortsätta sin hjälpverksamhet länge mer efter hans tid.

”Caritas barmhärtighetsverk är som ni vet Kyrkans verktyg i den sociala undervisningen och i det sociala livet. Caritas har därför fått hela mitt engagemang,” sa han. ”Låt dem inte binda sig vid prästen, för idag är jag visserligen här men i morgon ska jag dö. Men organisationen ska aldrig dö!

                               Översatt för Katolsk Horisont, januari 2021. Göran Fäldt.

Inlägget kommer från sidan www.catholicnewsagency.com

Direktlänk till inlägget klicka här