Kardinal George Pell talar med Catholic News Agency i Vatikanens Apostoliska palats den 17 mars 2016 (foto Alexey Gotovsky/CNA)

Den fällande domen över kardinal George Pell i Melbourne, Australien, som nu fastställts efter överklagande, har juridiska, politiska, andliga och kanoniska följder.

De juridiska konsekvenserna är de mest uppenbara: kardinal Pell hålls i fängsligt förvar – om hans överklagande vid Australiens Högsta Domstol inte godtas – och han får sitta sex långa år i fängelse.

Den viktigaste juridiska konsekvensen är förändringen av vad som kan utgöra bevisbördan i rättsfall som gäller sexualbrott. Professor Gerard Bradley har nyligen som expert (följ länk nedan) uttalat sig om den juridiska frågan för National Registers räkning.

Domarna har i Appellationsdomstolen i staten Victoria i Australien med två röster mot en avkunnat en fällande dom och därigenom tagit ställning för att en enda vittnesutsaga räcker för att fastställa skuld bortom rimliga tvivel, trots den åtalades upprörda förnekanden inför domarpanelen och trots att ett tjugotal personer vittnat om att fakta i det påstådda brottet enligt dem är fullständigt osannolika.

En tredje juridisk konsekvens är kanske oansenlig men förbigås ofta utan kommentar. Tanken att kardinal Pell har dömts felaktigt är vitt utbredd och når långt utanför kretsen av dem som beundrar honom. Det har i sin tur lett till ett ifrågasättande rent generellt av det australiska rättsväsendets integritet. Andra har argumenterat att rättsliga brottsmålssystem måste respekteras även om resultatet inte alltid är det önskade.

Oberoende av synsätt har man svårt att erkänna att felaktiga domslut faktiskt förekommer. Det gäller både i Australien, Kanada och i USA. För den sakens skull finns hela institut som ägnar sig åt fall där felaktiga domslut förekommit. I de flesta fallen handlar det om mord eftersom resurserna inte räcker till för hela skalan av felaktiga domslut.

Dödsdömda i Förenta Staterna har rentvåtts efter att ha dömts skyldiga. En ledande rättsläkare och barnpatolog i Kanada har lagt fram falska bevis under 20 års tid som lett till felaktigt dömande av föräldrar för mord på sina barn.

Men det är inte bara fattiga och försvarslösa som får felaktiga domslut mot sig. Den nu avlidne senatorn Ted Stevens, som var en av senatorerna med längsta tjänstgöring i Förenta Staternas historia hade landets främsta team av försvarsadvokater, fälldes på falska grunder för bedrägeri sedan äldre åklagare vid Justitiedepartementet i USA avsiktligt tubbade vittnen till mened och undanhöll friande bevismaterial. 

Kardinal Pells fällande dom kommer att upplysa den bredare allmänheten att vem som helst riskerar att dömas på falska grunder, om polis och åklagarmyndighet bestämt sig för att använda sin makt på ett så skrämmande sätt.

Det hela har också en politisk innebörd. Falska fällande domar kan drivas fram i en politiskt upphettad miljö – framför allt i ”dingo” fallen i Australien där föräldrar falskeligen dömts för att ha dödat ett spädbarn. Ledamöterna i en jury är vanliga människor från allmänheten. När allmänheten hetsas upp genom ändlösa förtalskampanjer, så som i fallet med kardinal Pell, kan orättvisa domar avkunnas. Fallet Pell har helt tydligt visat att straffrätten kan manipuleras för att uppnå ett politiskt syfte vilket är oroande för alla som befinner sig utanför den rådande politiska konsensusramen.

De andliga konsekvenserna är rakt på sak och okomplicerade. Det är inte ett andligt problem att bli falskeligen anklagad och dömd skyldig; det är naturligtvis en krävande andlig utmaning. Utmaningen kommer också kardinal Pells gemensamma lärjungar till del, eftersom de är kallade att andligen bära den börda han får bära. Den kristna tron är historiskt rotad i orättvist dömda människor med början i Herren Jesus och hans föregångare Johannes Döparen. Det är rötter som går genom historien fram till den dag vi har idag.

Kardinal Pell kan nu räkna sig bland dem och det finns inget tvivel om att han inte skulle befinna sig i den aktuella situationen om han under sin långa tjänst för Kyrkan varit mindre djärv i förkunnelsen av tron. Ur andlig synvinkel är fallet kardinal Pell en stark varning för de nya omständigheter i vilka kristna måste vänta sig ett lidande för trons skull och allt vad tron innebär.

Slutligen belyser fallet Pell att straffrättens system varierar i olika länder och att de skiljer sig från de processer som följer den kanoniska lagen. Ett extremfall pekar på vad det kan handla om. Som föreslagits i både Australien och Förenta Staterna nyligen riskerar en präst civila sanktioner för att inte ha gjort avsteg från tystnadsplikten om innehållet i bikt. Ett straff enligt den kanoniska lagen skulle aldrig komma ifråga därför att en präst följt den disciplin som lagen kräver.

I fall av påstådda sexuella övergrepp är den vanliga rutinen att den anklagade prästen suspenderas från sin tjänst så länge de straffrättsliga utredningarna inte är helt avslutade. Fastän klerken i fråga kan tycka att han straffas innan en rättegång har påbörjats betraktar Kyrkan det inte som straff utan som ett ”förebyggande” beslut. Kardinal Pell har varit ålagd dessa restriktioner sedan juni 2017 då åtal först väcktes.

Sedan den straffrättsliga processen avslutats – vilket i kardinal Pells fall inkluderar överklagandet till Australiens högsta domstol – kan den kanoniska rättegången normalt påbörjas. Bevismaterialet från den civila, straffrättsliga processen är ofta till hjälp för att avgöra frågan om skuld eller oskuld i en kanonisk process. Men den två rättegångarna är åtskilda och en fällande dom i den straffrättsliga meningen är inte ipso facto liktydig med en fällande dom i den kanoniska meningen.

I fallet kardinal Pell kan en kanonisk process mycket väl komma fram till en annan slutsats än den civila, straffrättsliga processen. Trots att Kyrkan egentligen inte har samma standardkrav som civila brottsrättegångar – bevis utan sannolika skäl för tvivel – är det svårt att tänka sig hur en kyrklig domstol skulle kunna komma fram till samma osannolika domslut som de australiska domstolarna.

En sådant resultat skulle vara ytterligt kontroversiellt och skulle därför kräva ett stort mått mod från Troskongregationen, som tar upp sådana fall, och den helige Fadern själv, med tanke på att han ensam har möjlighet att döma om det gäller kardinaler. I vågskålen skulle inte bara kardinal Pells fall ligga, utan oberoendet och integriteten i Kyrkans egen kanoniska lag.

                                                                           Fader Raymond J. de Souza

Fader Raymond J. de Souza är chefredaktör för Convivium magazine.

Översättning september 2019, Göran Fäldt.

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här