Att överleva genom hopp

4
min read

Att överleva genom hopp

fre, 04/05/2024 - 14:14
Posted in:
0 comments

Vem hade bättre skäl att ge upp hoppet än en viss individ vars land invaderades av både nazistiska och kommunistiska krafter?

Påven Johannes Paulus II i Adamello, Italien 1988. (foto: Gregorini Demetrio / CC BY-SA 3.0)

 

Helen Alvaré, som är en skicklig advokat, har förutom att vara en trogen pro-life-anhängare gjort en offentlig inbjudan till katoliker som har överlevt den nuvarande krisen av oenighet på alla nivåer i kyrkan, för att diskutera hur hoppet har gett dem styrka.

Detta är en både aktuell och viktig fråga. Hur kan man hålla hoppet uppe när så många katoliker i höga positioner till synes har förlorat hoppet? Det finns ett stort behov av personliga vittnesbörd om hoppet i dag för att ge ett visst mått av uppmuntran till de många som kämpar med sin tro.

Frågan ger mig också en möjlighet till självreflektion och möjligheten att erbjuda ett litet kvantum till det magnum av hopp som verkligen behövs.(Denna direkta översättning kan låta lite konstigt på svenska. En lämplig, men inte ordagrann översättning kan vara: ”…att erbjuda något litet till det stora hopp som verkligen behövs” Övers. anm.)

G.K. Chesterton har sagt: "Hopp betyder att hoppas när saker och ting är hopplösa, eller när det inte är någon dygd alls." En dygd är en källa till styrka. Det skiljer sig från en ren önskan som inte kräver någon styrka alls. Jag får hoppas att det inte regnar i morgon så att vår picknick förstörs. Men denna typ av hopp är bättre att identifiera som en önskan. Och vi behöver inte en dygd för att önska oss något.

När kyrkan fungerar smidigt, med minimala svårigheter, tenderar människor att ta saker och ting för givna och finner inget behov av att frammana en källa till styrka, vilket är själva naturen hos en dygd. Vi behöver inte använda brandsläckaren när det inte brinner.

De bekväma katolikerna kan ha blivit tagna på sängen under den nuvarande krisen. De måste förstå att även den katolska kyrkan, under försynens ledning, kommer att gå in i svåra tider, som hon har gjort genom historien. Historien lär oss hopp, inte den nuvarande katastrofen. För att citera Ralph Waldo Emerson: "Hoppet breder aldrig ut sina gyllene vingar annat än i outgrundliga hav".

Tack vare Guds nåd har jag inte förlorat hoppet. Det faktum att Gud existerar bevisas genom förnuftet. Att den katolska kyrkan är en, helig och apostolisk intygas av hennes helgon, filosofer, teologer och mer än 2000 år av tjänst för oräkneliga människor över hela världen. Kyrkan har visat sig vara en institution grundad av Gud och är därför i högsta grad pålitlig.

Om vissa människor, som inte har utvecklat hoppets dygd, bestämmer sig för att lämna kyrkan kan det bero på att de är arga, besvikna eller förvirrade. Dessa skäl, även om de är förståeliga ur ett psykologiskt perspektiv, är inte övertygande. Man måste lägga sådana irrelevanser åt sidan och se på kyrkan ur ett bredare perspektiv.

Att överge hoppet är förlusten av allt som fyller våra själar. Över ingången till helvetet skrev Dante orden: "Överge allt hopp, ni som här inträder." Att leva utan hopp är därför redan att befinna sig i helvetet. I kristider måste vi vara hoppfulla, precis som vi i krigstider måste vara modiga.

När jag ser tillbaka på mitt långa liv är det tydligt hur mycket jag står i skuld till den katolska kyrkan och dess myriader av tjänande katoliker. Det fanns många krispunkter i mitt liv, som det finns i alla människors liv. Men i mitt fall kunde jag välja den bättre vägen i varje enskilt fall tack vare generositeten och hjälpen från praktiserande katoliker.

Utan hjälpen från dessa "skyddsänglar" som tog hand om mina behov mellan high school och college, college och forskarskola, forskarskola och arbetskraft, och övergången från singelstat till äktenskap, och från stad till stad, vet jag inte vad som skulle ha blivit av mig. Men jag är rädd att jag skulle ha förlorat på varje punkt. Min tacksamhet till så många har stärkt mitt hopp.

Mitt hopp stärktes också när våra fem barn kom och fick se sin egen tillväxt i tron. Och det verkar som om himlen sände mig rätt partner för att vaka över de 13 barnbarn som kom till världen genom våra närmaste barn.

Den nuvarande krisen i kyrkan har gjort mig mer förvirrad än jag någonsin varit när det gäller dem som är dess löjtnanter. Å andra sidan är den mängd katoliker som försvarar livet med hopp och mod ett vittnesbörd om Guds nåd, som har förmedlats genom kyrkan. Det finns många skäl till hopp, om man bara kan se sig omkring och inte bli avskräckt av några felande tjänstemän.

Tacksamhet är en rest av hopp. Det är också dess berättigande. Ögonblicket kan vara vilseledande. Tålamod är också en dygd. I tider av besvikelse måste vi lära oss att vänta.

"Imorgon är en annan dag", säger Scarlett O'Hara i slutet av Borta med vinden. Hoppet tar vid där missmodet har tappat fotfästet.

Hopp, tillsammans med tro och kärlek, är en övernaturlig dygd. Det betyder att den inte bara uppstår inom oss själva, utan den är ingjuten av Gud.

Därför, när hoppet verkar dö inom oss, bör vi be att Gud stärker vårt hopp med hopp som har sitt ursprung i honom. Hopp är i denna mening en välsignelse mer än en prestation. Därför behövs ödmjukhetens dygd så att vi kan lita mer på Gud än på oss själva.

Vem hade bättre skäl att ge upp hoppet än en viss individ vars land invaderades av både nazistiska och kommunistiska styrkor? Ändå har hans biografi den korrekta titeln Witness to Hope. Hans "helighet påven" kan också återges som "hans Polskhet hoppet".

Donald DeMarco

 

Donald DeMarco

Donald DeMarco  Ph.D., är Senior Fellow vid Human Life International. Han är professor emeritus vid St. Jerome's University i Waterloo, Ontario, adjungerad professor vid Holy Apostles College i Cromwell, Connecticut, och en regelbunden kolumnist för St. Austin Review. Hans senaste verk, How to Remain Sane in a World That is Going Madpoesi som kommer in i sinnet och värmer hjärtat; och How to Flourish in a Fallen World är tillgängliga via Amazon.com. Några av hans senaste skrifter kan hittas på Human Life Internationals Truth and Charity Forum. Han är 2015 års mottagare av det prestigefyllda Exner-priset av Catholic Civil Rights League.

Till svenska, april 2024, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här

Gråbröderna

De senaste artiklarna

Katolsk Horisont
7/11/2024
Katolsk Horisont
30/10/2024