Ärkebiskop Thomas Wenski av Miami utanför samlingssalen under amerikanska biskopskonferensens generalförsamling 2019, 12 juni 2019 (foto Kate Weik/CNA)

Ordförande i de amerikanska biskoparnas religionsfrihetsutskott har uttalat sig i torsdags om den nu pågående utfrågningen av den till Högsta Domstolen nominerade Amy Coney Barretts religiösa tro.

”Konstitutionen säger uttryckligen att ’ingen religiös prövning’ skall vidtagas inför tillsättning i offentligt ämbete”, sa ärkebiskop Thomas Wenski av Miami till CNA i torsdags om Barrett. På måndag den 12 oktober börjar den obligatoriska utfrågningen inför Senatens justitieutskott efter nomineringen.

De som ”tar upp frågan” om Barretts religiösa tro till bedömning efter nomineringen till Högsta Domstolen, sa han, visar ingen förståelse för grundstenarna i vår konstitution och bidrar därmed till att försvaga rättsstaten i vår nation.

Barrett som är domare i Appelationsdomstolens Sjunde krets och katolsk mor till sju barn är också före detta juridikprofessor vid Notre Dame universitetet och medlem i den ekumeniska gruppen People of Praise.

Hennes religiösa tro har granskats i pressen och av senatorer från Demokraterna. Den gångna veckan har The Guardian och Washington Post rapporterat. Barrett som juridikstuderande bodde i samma hus som medgrundaren till People of Praise som är en karismatisk ekumenisk grupp som grundades i South Bend, staten Indiana, USA.

The Guardian har kallat gruppen ”hemlighetsfull” och sagt att den ”kritiserats för att härska över medlemmarnas livsföring och sätta sig över kvinnorna.”

I tisdags noterade Washington Post Barretts ställning som ”tjänarinna” i People of Praise. Tidningen intervjuade förre detta medlemmar i gruppen som påstod att kvinnor hade lägre ställning i förhållande till män i gruppen och att hustrur förväntades ge efter för vad männen beslutade i hemmet.

Andra aktuella rapporter har handlat om Barretts medlemskap i People of Praise i Newsweek och Reuters – senare korrigerade – antingen om koppling till People of Praise, eller med frågan om det finns en koppling till gruppen, om den övergivna termen ”tjänarinna,” och den dystopiska romanen och senare TV-serien “The Handmaid’s Tale,” (sv. ”Tjänarinnans berättelse”, övers. anm.).

Gruppens användande av termen ”tjänarinna,” var emellertid rotad i Skriften – och ärkebiskopen Wenski har talat ut mot den sekulariserade användningen av order.

”Ordet ’Handmaiden’ (’Tjänarinna’) – ’ancilla’ på latin – har djupa bibliska rötter och hänvisar i Nya testamentet särskilt till Jesu Moder Maria, som kallar sig själv ’Herrens tjänarinna’, sa ärkebiskop Wenski.

”Att en romanförfattare ’kulturellt skulle tillägna sig’ detta ord och använda det i en förvriden betydelse och främja en fientlig ideologi i ett västerländskt judiskt-kristet kulturarv pekar bara på en växande biblisk analfabetism i vår samhällselit och är därför verkligen en stor besvikelse,” sa han.

Under 2017, och utfrågningen av Barrett efter nomineringen till Appellationsdomstolen, sa senatorn Dianne Feinstein (Demokrat-Kalifornien) att hon var oroad därför att Barretts religiösa åsikter om aborterna och andra frågor skulle påverka hennes uttalanden i domstolen.

Feinstein sa till Barrett att ”när man läser dina tal är slutsatsen att trosfrågorna har stor tyngd för dig. Och det är oroande.” Senatorn anklagade Barrett för att bakom sig ”ha en lång historia där du tror att dina religiösa trosformuleringar måste komma före” lagen.

En del demokratsenatorer har fortsatt att varna för att Barretts katolska tro i frågor som abort och assisterad fortplantningsteknologi kunde påverka beslutfattandet i domstolen.

”Hennes tro är irrelevant,” sa senatorn Mazie Hirono, demokrat från Hawaii, om Barrett på en presskonferens den 30 september. ”Vad som är den verkliga frågan här är om hennes väl genomtänkta åsikter kan hållas skilda från hennes förmåga att fatta objektiva och rättvisa beslut under den livstid utnämningen innebär.”

”Jag är rädd att domare Barrett skulle kunna motstå frestelsen att vända på årtionden av tidigare juridiska beslut – om hon också tillsätts som domare i nationens högsta domstol – i insatser för att tvinga varje amerikansk familj att ansluta sig till hennes individuella moralkod,” sa senator Tammy Duckworth i ett ”Kära kollega” brev den 2 oktober.

Duckworth har noterat att Barrett undertecknat ett brev 2006 av St Joseph County Right to Life (ungefär Rätt till livet i S:t Josef län) som stöder rätten till liv ”från befruktningen.” Gruppen motsätter sig in vitro befruktning (IVF), sa Duckworth, som själv genomgått en sådan behandling för att få sina barn.

”Jag är rädd för att familjer som min inte skulle kunna lita på att hennes åsikter skulle grunda sig på fakta, lagar och konstitutionen utan på hennes personliga trosuppfattning, om ett fall som handlar om ART [Assisted Reproductive Technology, svenska IVF In vitro fertilisering, övers. anm.] skulle läggas fram inför rätten,” sa Duckworth.

I onsdags sa majoritetsgruppledarfen i Senaten, Mitch McConnell, Republikan för Kentucky, att det är en definition av diskriminering att hävda att domare Barretts personliga tro gör henne unikt diskvalificerad för sin utnämning.”

McConnell fördömde antydningarna ”att domare Barrett är alltför kristen, eller fel sorts kristen, för att vara en bra domare.”

”Varje domare i Högsta Domstolen har historiskt haft personlig uppfattning,” sa han.

Översättning för Katolsk Horisont, oktober 2020. Göran Fäldt.

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här