900-talet Athanasius och Kyrillos av Alexandria (Basileios II:s menologion) (foto: Wikimedia Commons / Public Domain)

Jag kommer i en artikel i två delar att dokumentera några av de allra bästa citaten från kyrkofäderna, som illustrerar den universella patristiska konsensusen mot "tron allena" (sola fide) och till förmån för den katolska synen på tro och gärningar som organiskt förbundna och ingjutna rättfärdiggörelser (ingen åtskillnad mellan rättfärdiggörelse och helgelse).

Påven Clemens av Rom (död omkring 101) ... Vi kan få del av hans utlovade gåvor ... om vi uppriktigt söker det som behagar och behagar honom; Om vi gör det som är i harmoni med hans oklanderliga vilja ... (Korinthierbrevet, kap. 35)

Ignatius av Antiochia (50 – c:a 110) Jag är också desto mer uppmuntrad, eftersom jag vilar utan oro i Gud, om jag verkligen genom lidande kan nå fram till Gud, så att jag genom dina böner kan befinnas vara en lärjunge[till Kristus. (Polykarpos brev, kap. 7)

Mathetes brev till Diognetus (möjligen så tidigt som 130, eller så sent som 180) ... ni skall få veta vad Gud skänker dem som rätt älskar honom ... som i er själva bär ett träd som bär alla slags produkter ... (kap. 12)

Hermas herde (c:a 150) Var därför noga med att ni som tjänar Herren och har honom i ert hjärta så att ni utför Guds verk och kommer ihåg hans bud ... Utför ditt eget arbete, så blir du frälst. (Bk. III, Liknelse 1)

Polykarpos (69-155) Men han som har uppväckt honom från de döda skall också uppväcka oss, om vi gör hans vilja och vandrar efter hans bud och älskar det han har älskat och håller oss borta från all orättfärdighet ... (Filipperbrevet, kap. 2)

Justinus Martyren (100–165) Varje människa går till evigt straff eller frälsning i enlighet med värdet av sina handlingar. (Första Försvaret, kap. 12)

Theofilos (död omkring 180) Han håller Guds bud och bör få odödlighet som belöning av honom ... Ty Gud har givit oss en lag och heliga bud; och alla som behåller dessa kan räddas ... (Till Autolycus, Bk. II, kap. 27)

Irenaeus (130-202) De som tror på Gud och följer hans ord får den frälsning som flödar från honom. De som däremot avfaller ifrån honom och föraktar hans bud och genom sina gärningar drar vanära över den som har skapat dem och genom sina åsikter hädar den som ger dem näring, de hopar sig den mest rättfärdiga dom över sig själva. (Mot kätterier, Bk. IV, 33, 15)

Clemens av Alexandria (c. 150 – c. 215) ... De utvalda blir frälsta genom undervisning och rening och genom att göra goda gärningar. ... Ty av nåd äro vi frälsta, icke utan goda gärningar. Men vi måste, genom att formas för det som är gott, få en benägenhet för det. (Stromata, Bk. V, kap. 1)

Tertullianus (c:a 160 – c:a 220) Men även om stimulansen till hennes omvändelse kom från hennes tro, hörde hon sin rättfärdiggörelse genom tron uttalas med orden: "Din tro har frälst dig, genom honom som hade förkunnat genom Habackuk: Den rättfärdige skall leva av sin tro." [Habackuk 2:4] (Mot Marcion, Bk. IV, kap. 18)

Hippolytus (död omkring 235) När han utdelar Faderns rättfärdiga dom till alla, tilldelar han var och en det som är rättfärdigt enligt hans gärningar. ... Rättfärdigandet kommer att visa sig i att var och en tilldelas det som är rättvist; Ty åt dem som hava gjort gott skola de få rätt evig sällhet, och åt dem som älska orättfärdighet skola de givas evigt straff. ... De rättfärdiga kommer bara ihåg de rättfärdiga gärningar genom vilka de nådde det himmelska riket ...    (Mot Platon, Om universums sak, s. 3)

Origenes (c. 185 – c. 253) Så måste vi också själva i vårt livslopp lägga ner arbete och använda flit och iver; Men det är från Gud som frälsning kan hoppas på som frukten av vårt arbete. Annars, om Gud inte kräver något av vårt arbete, kommer hans bud att framstå som överflödiga. ... Och när det gäller vår frälsning är det som görs av Gud oändligt mycket större än det som görs av oss själva ... (De Principiis, Bk. III, kap. 1, 18)

Cyprianus (210-258) Bekännelsen är början på härligheten, inte kronans fullständiga öken; Inte heller fulländar den vårt lovprisande, men den initierar vår värdighet; Och eftersom det står skrivet: 'Den som håller ut intill änden, han skall bli frälst' [Matt. 10:22] är det som har varit före slutet ett steg genom vilket vi stiger upp till frälsningens topp, inte en slutstation där det fulla resultatet av uppstigningen redan har uppnåtts. (Traktat 1: Om kyrkans enhet, s. 21)

Lactantius (c:a 240 – c:a 320) Därför har han gett oss detta nuvarande liv, för att vi antingen skall förlora det sanna och eviga livet genom våra laster eller vinna det genom dygd. (Gudomliga institut, Bk. VII, kap. 5)

Alexander av Alexandria (d. 328) Eftersom ni alltså vet, mina älskade, bröder, att de ondskefulla och de otrogna är rättfärdighetens fiender, så akta er för dessa, omfamna tro och kärlek, genom vilka alla heliga män som har existerat från världens begynnelse till denna dag har nått frälsning. Och visa kärlekens frukt, inte bara i ord, utan också i handling ... (Epistlar om arianismen och Arius avsättning, kap. 5, 2)

Hilarius av Poitiers (c. 315-368) Valet är därför inte en fråga om slumpmässig bedömning. Det är en distinktion som görs genom urval baserat på meriter. Välsignad är då den som Gud utväljer: välsignad därför att han är värdig att utkoras. (Om Psalm 64 [65], avsnitt 5; i William A. Jurgens, redaktör och översättare, The Faith of the Early Fathers, Vol. 1 [Collegeville, Minnesota: Liturgical Press, 1970], s. 386)

Dave Armstrong

Dave Armstrong är en katolsk författare och apologet på heltid, som aktivt har förkunnat och försvarat kristendomen sedan 1981. Han upptogs i den katolska kyrkan 1991. Hans hemsida/blogg, Biblical Evidence for Catholicism, har funnits på nätet sedan mars 1997. Han har också en populär Facebook-sida. Dave har varit lyckligt gift med sin fru Judy sedan oktober 1984. De har tre söner och en dotter (alla hemundervisade) och bor i sydöstra Michigan.

Till svenska, maj 2024, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här

Läs också: 14 fler kyrkofäder kontra tron allena

Läs också: Var de tidiga kyrkofäderna verkligen de första katolikerna?