Människan kan klaga över hur svårt det är att se klart och hitta rätt i livet, men när klarhet erbjuds, kan hon ändå ryg­­ga tillbaka. Det finns en förförisk lust i att förbli i dunkel och am­biva­lens, till och med i svaghet och sjukdom. Det är inte givet att hon ”vill” bli frisk. Det lockande är att människan får fort­sätta att kret­sa kring sig själv, trots att det är just detta som plågar.