”… låt oss som firar påsk hämta befriande glädje ur Herrens upp­stån­del­se”. (kollektbönen) Påskens evangelium passerar gränser både utåt, geogra­fiskt och et­niskt, och inåt, djupare in i människans innersta. I Antiochia börjar man predika också för icke-judar. Ryktet når Je­­rusa­lem och man skickar dit Barnabas för att ”visitera” vad som är på gång. Barnabas bekräftar det som ett nådens verk.

Anden vägleder kyrkan i nya situationer. Steget ut till hed­ning­ar­na utan att dessa ställdes under Mose lag, var större än vi kan före­ställa oss. Lukas berättar ingåen­de om det. Petrus, inte Paulus, var det första redska­pet. Petrus dröm och det som hände i Caesarea övertygar ”apost­­lar­na och bröderna i Judéen”.