Profeten ger exempel på en av tillvarons grundlagar, den om orsak och verkan. ”Ryter ett lejon i skogen, om det ej har funnit något rov? Faller en fågel i snaran på marken, om inget garn har blivit utlagt för den?” Allt som finns och allt som händer har en orsak. Måste då inte alltsammans, hela universum, också ha en orsak? Men en orsak som själv är evig och utan orsak? – Alternativet vore en ”evig materia”, den konsekventa ”materialismen”. Tron bekräftar tanken och bekänner att Gud i begynnelsen har skapat allt ur intet.