Något som är mer än Jonas förkunnelse, något förmer än också Salomos vishet. Paulus har fått uppdraget att förkunna detta ”mera” och föra alla hedningar till trons lydnad, evangeliet om honom som är både av Davids ätt och Guds son. Jesus kallar sina lyssnare ”ett ont släkte”.
Sogneprest i Kristus Konge menighet i Narvik, p. Rafal Ochojski MSF, har en kort refleksjon knyttet til søndagens evangelium. Vil du hjelpe andre mennesker med å vokse i troen og kjærlighet til Gud gjennom en gave til EWTN Norge – St Rita Radio?
Kära bröder och systrar, Vi är här tillsammans i en och samma tro, det är det första och viktigaste vi ska tänka på. Tron på Kristus som vår Herre och Frälsare förenar oss i kärlek till varandra. När profeten Jesaja på sin tid talade till folket om Gud, påminde han om det lidande och den förnedring deras förfäder hade gått igenom som prövningar. Hur allvarligt hade det varit för dem?
Jesus älskar att tala om himmelriket, om Guds rike. Det är därför lite konstigt att vi kristna ganska sällan talar om detta. Kanske det rentav beror på att vi redan lever i detta rike och att det är helt självklart för oss att vara medborgare i Guds rike?
Det förefaller mig som om det finns en vattendelare mellan ska vi säga, en kontinental förståelse av samvetet och en nordisk. Eller för att komma till saken: en katolsk och en protestantisk samvetesuppfattning. Kyrkan eller Luther? Erasmus eller Thomas Hobbes? Det finns en möjlighet till jämförelse i synen på naturlagen, men inte ett parallellt synsätt. Vi kommer till det längre fram.
”Herrens dag är nära.” Det är den röda tråden i profeten Joels budskap. ”Solen och månen förmörkas, och stjärnorna mister sitt sken.” Men budskapet om dom har en fortsättning. ”För sitt folk är Herren en tillflykt. Ni skall erfara att jag är Herren, er Gud, som bor på Sion, mitt heliga berg.”