söndagar "under året"

Kära bröder och systrar, Dessa ord som Gud talar till oss genom den heliga Skrift öppnar våra hjärtan på olika sätt. De når oss i en och samma form med ett och sanna innehåll men det går ut ifrån oss i olika form och med olika innehåll. Att det är så bekräftar påståendet att Gud talar personligt till oss var och en även om han riktar samma ord till alla. Om någon alltså skulle känna sig helt övergiven av Gud och förbereda sig på slutet, använder Gud historien om en änka och hennes son. När Herrens profet Elia varken har vatten eller bröd vänder han sig till en änka som varken har det ena eller det andra för att lindra profetens törst och hunger. Men bådas hunger och törst är tecken på Guds hjälp i nödens stund. ”Frukta inte. Gå och gör som du har sagt”, är uppmaningen till änkan. Ja, använd din gåva – det lilla mjöl du har och den lilla mängden olja du har kvar – gör i ordning måltiden åt dig själv och din son – ”mjölet i krukan ska inte ta slut och olja skall inte fattas i kruset” – därför ska ni båda överleva.

Kära bröder och systrar, Flyktingströmmarna har redan nu visat att kristendomen lever hos folken, om inte så tydligt i tron och praktiserandet av tron som i gärningarna, åtminstone i viljan att göra något för andra. ”Tusentals människor hjälper redan nu flyktingar, inte bara materiellt, utan också genom sin hjälp med myndigheter, med språkundervisning, integration, fritidsaktiviteter”, sammanfattar de nordiska katolska biskoparna i ett upprop. Samtidigt finns oroande ”tecken på rasism och främlingsfientlighet” här och var i samhällsväven.

Kära bröder och systrar, När vi nu närmar oss biskoparnas stora möte i Rom och frågorna om den kristna familjen har vi tillfälle att upptäcka vad det är som gör den kristna familjen till en särskild form av gemenskap mellan personer i kärlek. Ja, en gemenskap som fått värdigheten av ett sakrament! Det är inte minst viktigt för oss som katoliker att förstå vad detta egentligen säger, eftersom våra bröder och systrar i de evangeliska kyrkorna inte vill kalla föreningen mellan man och kvinna sakrament. Just frånvaron av den sakramentala förståelsen gör det möjligt för dem att acceptera föreningar mellan personer av samma kön, vilket för oss är en definitiv omöjlighet. En av de stora utmaningarna i vår tid för äktenskapet och familjen är just detta förhållande att kristna i andra kyrkor kan acceptera samkönade föreningar och till och med kalla dem äktenskap.