Sankt Thorlak, biskop, Islands skyddspatron

Med Mose som redskap griper Gud in för att rädda sitt folk. Han står för sina löften till folkets fäder Abraham, Isak och Jakob. Men denne Gud är långt mer än en stamgud eller bara en Gud för Israels barn. Hans namn, ”JAG ÄR”, avslöjar att han är all­tings Skapare och Herre. Hela tillvaron har sin yttersta orsak i honom, som själv är utan orsak. Han är den som ”ÄR”.

”Mose sträckte ut sin hand över havet”. Vattnet drevs undan med en stark vind och folket kunde gå torrskodda tvärs igenom havet. Också Jesus sträckte ut sin hand. Han visade på sina lärjungar och sade: ”Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor”. Predikanten hörde till dem som denna dag för 46 år sedan fick avlägga de högtidliga bene­dik­tinska löftena (professen). Det sked­de i Ös­tanbäcks kloster i Svenska kyrkan och högtiden fi­rades som pro­feten Elias dag, enligt östlig tradition.

”Mitt folk, vad har jag gjort mot dig?” När folket brutit för­bundet frågar Gud retoriskt hur han har be­tung­at sitt folk, han som be­friade dem ur träldoms­huset i Egypten och ledde dem ge­nom ök­nen? Vi känner igen frågan från långfre­dagsliturgin. Den korsfäste frågar sitt folk: ”Vad har jag gjort mot dig?” I evangeliet kräver folket ett tecken av Jesus. Han hänvisar till ”Jo­na-teck­net”, profetian om honom själv och hans påsk.

"Han skall inte bryta av det knäckta strået eller släcka den rykan­de veken." Profeten Jesaja formulerar det, Matteus känner igen profetian i Jesus och Benedictus ger det som vägledning till sin abbot. Predikanten hörde till de bröder som denna dag för 44 år sedan fick avlägga de bene­dik­tinska löftena (professen). Det skedde i Ös­tanbäcks kloster i Svenska kyrkan och högtiden firades som pro­feten Elias dag, enligt östlig tradition.