predikningar

Predikan 6 augusti 2022, Kristi Förklaring

”Om vi söker ’humility’ och inte ’pride' får också vi omvandlas med Jesus till dem Gud hade tänkt”. Vad är Kyrkan och varför finns hon till? I samhället, men även inne i kristenheten, råder det idag tyvärr en del förvirring om svaret. Men vi kan börja med att slå fast vad Kyrkan inte är: en andlig serviceinstans eller en mötesplats för gelikar – och vad hon inte gör: bekräfta oss i att det vi känner och vill alltid är rätt, bara för att vi känner och vill det.

Kortpredikan 6 augusti 2022, Kristi Förklaring

På Förklaringsberget ser vi hela vår tros mysterium. Jesus ber och hans ansikte förvandlas. Vi anar Jesu intima och person­liga förhållande till Fadern. Ur molnet, symbol för den he­lige Ande, hör vi Faderns röst. Hela Treenigheten skymtar fram. Mose och Elia samta­lar med Jesus. De två förbunden bejakar och bekräftar varandra. Lagen och profeterna har berett vägen.

Kortpredikan 5 augusti 2022

”Nineve är ödelagt, men vem kan tycka synd om det?” Profeten Nahums bok läses i mässan denna enda gång under året. Han vänder sig mot Nineve och det brutala assyriska im­pe­riet som intog Israel (Nord­riket) och gjorde Juda, (Sydriket) till en lydstat 722 f.Kr. Det dominerade och plågade hela Mellan­östern tills huvudsta­den Nineve besegrades av babylonierna och föll år 612 f.Kr. 

Kortpredikan 3 augusti 2022

Det är som om Gud inte kan överge sitt folk. Domen över det fallna och skingra­de Israel är inte hans sista ord. ”Han som för­skingrade Israel skall också försam­la det.” Den djupaste orsaken är Guds evi­ga kärlek: ”Med evig kärlek har jag älskat dig”. ”Ännu en gång” – uttrycket upprepas tre gånger – skall folket få dra ut i dans, skörda vingårdens frukter och dra upp till Sion.

Predikan 18 söndagen under året 2022

Den osynliga men verkliga rikedomen. Många av Jesu liknelser är svåra att förstå, men knappast denna om den rike bon­den. Han fick en god skörd och bygger större lador för att bli ännu rikare. Det behö­ver inte vara lador i bok­stavlig mening. Det kan han­d­­la om alla slags ägo­de­lar. Om man lever i kloster och har frånsagt sig privat egendom, kan det handla om små­sa­­ker, som betraktas som privata och som bevakas med stor nog­grannhet.

Predikan för minnesdagen för S:t Ignatius av Loyola 31 juli 2022, (firad som söndagshögmässa)

”Katolska kyrkan behöver reformeras nu - och S:t Ignatius visar exakt hur!" Kära systrar och bröder i Kristus, Dagens responsoriepsalm talade om hur ”vårt hjärta [vinner] vishet”. Hjärtat var i antiken symbolen för människans personligaste djup. För att låta visheten prägla det behöver vi, som vi hörde, lära ”oss hur få våra dagar är”. Dvs inse att slutet på vår tid i världen aldrig är långt borta. Paradoxalt nog för att vi ska kunna leva våra dagar här –många eller få – i sann glädje, byggd på vetskapen att det finns ett evigt liv, bortom våra dagar i tiden och rummet.

Kortpredikan 30 juli 2022, S. Elin av Skövde, martyr

Den saliga Elin anklagades och dömdes av människor, men un­derverk vid hennes kropp bevisade hennes oskuld. (1100-talet) Den salige biskopen Brynolf av Skara skrev en tidegärd till hen­nes minne. Profeten Jeremia anklagades av ”prästerna och profeterna för att ha profeterat om Jerusalems öde, men ”furstarna och allt folket” ville skona honom. De förstod att han talat i Herrens namn.

Predikan 28 juli 2022, S. Botvid, martyr

Vår Herre liknar himmelriket vid en skatt som ligger gömd i en åker och som en köpman hittar och sedan köper hela åkern för skattens skull. Han liknar himmelriket också vid en handling, något man gör. Den som lägger ut nät i vattnet kan få mängder av fisk att sälja, äta och salta in och bevara. Men detta fiskafänge, säger han, är som domen vid tidens slut. Änglarna ska skilja de onda från de rättfärdiga.

Kortpredikan 28 juli 2022, S. Botvid, martyr

Profeten gör studiebesök hos kruk­­maka­ren. Profeten ser hur krukmakaren bearbetar leran på drejskivan. När det misslyc­kas börjar han om igen. Han gör ett nytt kärl, så som han vill ha det. ”Som leran är i krukmakarens hand, så är också ni i min hand, ni av Israels hus.” Leran är inte helt passiv. Krukmakaren behöver lerans ”samarbe­te”. Människan måste låta sig formas.