Kära bröder och systrar i Herren Jesus! Förbundet Gud ingår med Israel kan bara betyda en enda sak, men en livsavgörande sak, att Gud ser till var och en för sig men samtidigt till var och en som medlem i ett folk. Hur ska den här gemenskapen bestå? Ni som är unga pojkar och flickor vet ju att era lärare vill hålla ihop klassen, hålla ögonen på klassen men också på er som enskilda, ni lär er något som fungerar lika bra i fotbollslaget eller handbollslaget eller basketlaget. Det finns en ledare som kämpar för laget men inget lag skulle vara ett bra lag om inte varje spelare visste att han eller hon kände verkligt stöd som enskild person.
Befriande val. På det mänskliga livets vandring möter vägskäl. Människan måste välja. Väljer hon den ena vägen, så väljer hon bort den andra. Därför är valet ofta förenat med vånda och så kallad beslutsångest. Det vore ju så mycket lindrigare om människan slapp välja, slapp ifrån att ta ställning. Barnet i henne vill helst både äta kakan och ha den kvar.
”Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud” ropar hedningarnas apostel i Romarbrevet! Ja, och vem kunde mer instämma mer med Paulus än Petrus, som utropar ”Du är Messias, den levande Gudens son”, enligt Matteusevangeliet idag? Det finns ett stort och viktigt samband mellan Paulus hänförelse över Guds rikedom och Petrus tro på Jesus som Guds Son och det judiska folkets tro på Guds löften. Profeten Elias återkomst skulle vara tecknet på Messias ankomst.
Att förundras över kyrkan. ”Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud!” – så utbrister aposteln Paulus i dagens andra läsning. Och han fortsätter med att citera profeten Jesaja: ”Vem kan känna Herrens tankar, vem kan vara hans rådgivare?” Detta utrop är motiverat inte bara med tanke på Gud, utan också när vi tänker på Kyrkan.
Det är viktigt att fråga! Att våga fråga även de enklaste frågor, ibland kanske vi till och med kallar dem ”dumma”. Men det finns inga dumma frågor! Små barn frågar ofta. Varför det? Hur då? När då? Varför? Varför? När vi får rätta svar växer vi i kunskap som är viktigt för hela livet. I dagens evangelium ställs en viktig fråga. Någon frågade Jesus:
Så här vill Jesus att vi ska göra med valet. Kära systrar och bröder i Kristus, Den Helige Augustinus sade en gång så här i en predikan: ”Så ofta vi måste utstå […] svårigheter är dessa på samma gång […] tillrättavisningar för oss. Inte heller den heliga Skrift lovar oss frid, trygghet och ro, och evangeliet förtiger inte svårigheter”.
En gång för inte så länge sedan gick jag förbi en parkerad bil i stan. I bilen märkte jag något som förvånade mig. Konstigt! Genom fönsterrutan syntes två religiösa föremål. Över ratten hängde en rosenkrans med Herrens Jesu Kristi kors. Och under rosenkransen, på kontrollpanelen, stod en liten fastmonterad staty. Denna staty avbildade… Buddha! Du må tro jag blev förvånad! Rosenkransen med Kristi Kors och Buddhastatyn: en konstig och inkonsekvent uppsättning.
Idag hörde vi Josua säga några viktiga ord, när han håller sitt utmanande tal till folket i Shekem. Shekem var kulthelgedom för landets avgudar, och just här i Shekem byggde Abraham det första altaret åt den levande Guden, vid samma träd där nu Josua står. (1- Mos 12:6, Jos 24:25-26)
”Om ni är ovilliga att tjäna Herren, välj då i dag vilka ni vill tjäna: de gudar som era fäder tjänade på andra sidan Eufrat eller de gudar som dyrkas av amoréerna, vilkas land ni bor i.”
Nyckelordet bland dessa ord, är det lilla ordet: ”Välj!” Antingen – eller.
Valet som befriar. När vetenskapen beskriver verkligheten får vi en bild av sträng lagbundenhet. Allt har sin givna orsak, beskriven av sociologi, psykologi, genetik. Någon frihet finns egentligen inte. Materialisten tror att detta är allt. Men i praktiken räknar man ändå med ett undantag. Den mänskliga friheten. Människan har en intuitiv insikt om denna frihet. Att hon är i stånd att välja. Och att göra det i frihet. Det är hennes storhet och värdighet. Det skiljer henne från alla andra varelser i tillvaron.